mitt bibliotek. För er machin dit; klockan ätta skall jag komma. Var punktlig. Kempelen tog afsked af Catharima och skyndade att göra sina förberedelser till aftonen. Woronsky gladde sig åt saken och tänkte blott på lyckan att föra ezarinnan bakom ljuset. Men om Kempelen än var beredd, att fresta på äfventyret, ville han dock vidtaga alla möjliga — försigtighetsmått, på det man icke skulle genomskåda hans hemlighet, och en väg till räddning återstå i händelse af fara. På vinst och förlust lät han föra automaten till kejserliga palatset i samma kista, hvari den förvarades under resan. Klockan slog åtta, då kejsarinnan med en talrik svit inträdde i biblioteket och satte sig framför schackbrädet. Jag har glömt berätta, att Kempelen aldrig tillit någon passera bakom automaten, och ej heller ingiek på att börja partiet förrän alla åskådare befuuno sig framför machinen, Uppvaktningen tog plats bakom kejsarinnan, och rundtomkring förnams blott en enda mening, förutspående automatens nederlag. På mekanistens inbjudning besåg man machinen och turkens kropp. och då man fullkomligt öfvertygat sig att der icke fanns något annat än de hjulverk, vi förut omtalat, gjorde man sig i ordning att börja partiet. Catharina begagnade sig af fördelen att göra första draget; automaten svarade, och partiet fortsattes under den mest andäktiga tystnad. (Forts.)