Dagens Nyheter – 6 november 1865, sida 1

Stockholms-Nyheter. Eldsvåda vid Solna prestgård. I går morgon omkring klockan en qvart till ätta märkte ett mjölkbud som körde vägen förbi Solna prestgård, utanför Stockholms norra tull, att det brann i en stor och täckt halmstack, som stod bakom ladugården. Mjölkbudet gaf faran tillkänna och prestgårdens folk började söka släcka elden med de medel som stodo till buds. Kyrkans spruta var olyckligtvis ej i godt skick och den gjorde ingen nytta. Man klämtade i den tätt invid belägna kyrkan , och vid dessa ovanliga ljud skyndade folk till branden från Haga och Carlberg med sprutor. Slutligen ankom äfven en distriktspruta från Beckmanska bryggeriet vid Badstugatan. Det Ivekades icke att släcka elden i stacken , utan denna brann ned och i sitt fall antände den taket på ladugården och tröskverket. Alla kreatur, hvaribland 40—50 kor, blefvo lyckligt undanförda, men hela ladugården och dermed förenade logar blefvo lågornas rof. Arrendatorn af ladugården, Carlsson, förlorade härvid allt sitt foder och 80 tunnor urtröskad hafre. Elden hotade att äfven sprida sig till prestgårdens närbelägna stallbyggnader, men man förekom denna olycka genom att rifva ned en byggnad, som stod mellan ladugården och stallet. Ladugården och de dermed förenade byggnaderna nedbrunno på ett par timmars tid, men ännu sent på eftermiddagen glödde det i den vidsträckta grunden. Kreaturen föstes först ut i en närbelägen hage, men sedan faran var öfverstånden inhystes de i skjul eller fingo gå lösa närmare brandstället. Man såg då korna efter gammal vana vandra af till ladugården för att söka upp sina bås och trampa i glöderna så att de råmade af smärta, men utan förstånd att sjelfvilligt vända om. De måste köras bort, och vaktare uppställdes kring brandstiället för att afhålla kreaturen. Vid eldsvådans början utflyttades alla saker ur prestgården, emedan man befarade att äfven denna skulle blifva antänd. Då faran upphört inflyttades de åter, men kyrkoherden, hofpredikanten Björnström, fick emellertid mycket ar sitt bo skadadt. Man tror att elden uppkommit genom värdslöshet af uteliggare. Mjölkbudet hade sett två karlar och två qvinnor begifva sig från stället just då hon varsnade elden. De hade sannolikt gräft sig in 1 stacken för att hafva nattläger, och med tändstickor eller cigarr vållat elden.