Dagens Nyheter – 4 november 1865, sida 3

Article Image
Utrikes-Nyheter. Vyskland. Atskilliga tidningar berätta att Baiern, Sachsen och Hessen-Darmstadt i förbundsdagens första blifvande sammankomst ämna förnya sitt bekanta andragande af den 27 Juni i sleswig-holsteinska frågan. Det innefattade som bekant ex interpellation angående inkallandet af hertigdömenas ständer, Slesvigs upptagande i tyska förbundet och hela förbundets deltagande i de krigsomkostnader, som blitvit hertigdömena pilagda. Preussen. Pe preussiska gensdarmernas redan förut vidsträckta tjensteäligganden ha blifvit ännu mera ökade. De ha nemligen blifvit ålagda att taga noggrann kännedom om hvilka tidningar som hållas af egare till offentliga lokaler, för att af allmänheten begagnas och läsas. Vidare ha de fått befallning att utan uppseende inhemta underrättelser om imsändare och författare af lokalnotiser i landsortstiduingar, samt slutligen att (till egen uppbyggelse) taga kännedom om dessa notisers innehåll. Frankrike. Kejsaren kommer att öppna kamrarne med tillkännagifvandet af det beslut, som fattades i ministerkonseljen den 28 Oktober, nemligen att en del af franska trupperna i Mexiko skola hemkallas så fort som möjligt. Fralkien. Gaxnbaldi Ilefver nästan all deles isolerad på Kaprera och har uppgifvit hvarje tanke på att besöka fasta landet. Det är också mycket osannolikt att han minner sig i Florens vid parlamentets öppnande. Sonen Menotti befinner sig på on Maddalena, der han anlägger ett mejeri; dottern är på Kaprera och sonen Rieciotti 1 England. Garibaldi skall vara förtretad öfver händelsernas gång och mycket missnöjd med sitt eget partis hållning. Welesgrafnyheter. Iamburg den 3 November. Diskonton 0 Ijt procent. Petersburg. En ukas af den 26 oktober anbefaller en rekrytering från den 15 januari till den 13 februari nästa år inom begge riks2onerne, och skola fyra man uttagas på tusendet. Paris. Drouyn de Ihuys har emottagit Bismarck. Newyork den 260 okt. Den fenianska konyressen har proklamerat den irländska republikens organisering. Efter hvad det påstas, äm na fenierne göra ett anfall mot Kanada. Presidenten Johnson har förklarat, att om man gåfve neyrerne rösträtt, skulle detta föranleda ett nytt racekrig. Hon anser det derför bäst att efter hand utvidga deras politiska rättiyheter.

4 november 1865, sida 3

Thumbnail