ria af Vaucanson, uppfinnaren af den automatiska ankan, föll i mina händer. Denna promemoria, daterad år 1738, var ställd till vetenskapsakademien, och innehöll en förnuftig beskrifning om hans flöjtblåsare, jemte en berättelse till akademien, hvarur jag meddelar följande utdrag: el denna anka, säger den ryktbare mekanisten, framställer jag mekanismen af de imelfvor, som äro verksamma för att äta och dricka samt förrätta matsmältningen; alla för dessa förrättningar nödvändiga partiers funktioner äro här noggrannt efterbildade; djuret sträcker ut sin hals för att taga kornen, sväljer, smälter och afför dem på den vanliga naturliga vägen; de i magen smälta ämnena åtföljas af halm, liksom i djurens tarmar, ända till anus, der en muskel finnes, som lemnar den atlopp. aUppmärksamma personer lära inse svårigheten att ät min automat förläna så många olika rörelser: såsom då den reser sig upp på sina fötter och rör sin hals till höger och venster. De skola också finna att djuret dricker, snattrar som en naturlig anka, och med ett ord utför alla de rörelser, som ett lefvande djur. (Forts.) EASTON Synd eliter ej? Hur kan du ge dig till att stå och fiska på söndagen? — sade en prest till en liten gosse som stod och metade på en späng. — Vet du inte att det är synd? — tillade han. — Ack, kära hr pastor, det kan inte vara stor synd, ty jag fär inte ett lif — svarade gossen. SARA REA a