Dagens Nyheter – 25 oktober 1865, sida 3

i LIN är qvinnan som biöst slår sig fram i vetlden. Vi vilja icke tfriga hvilken af dem som huafi minsta utgilterna, utun hvilken som klokast användt sina penningar; hvilken som fått mesta valutan för hvad som gifvits ut; hvilken som haft bäst reda på sina inkomster och utgifter Utan tvifvel uifaller svaret till qvionans förmån. En qvinna kan vara frikostig och till och med slösande, men det är naturligtvis med andras pengar; nästan aldrig ser man henne tanklöst förstöra något som hör henne sjelf till. Det skulle vara rätt intressant att se en förteckning öfver de personer som betalt åkare öfver taxan, som gifvit ut onödiga drickepergar och dylikt. Man skulle då helt säkert tå leta länge utan att fivna en qvinna blund dessa slösare i smått. När hon någon gäng slösar, så syndar hon med Öppna ögon: om hon till högt pris betalar ett klädesplagg i en bod som är i ropet, gå vet hon likväl hvad varan verkligen är värd, och kon derför fullt uppskatta hurn mycket hon offrar på siv fåfänga: men en man vet sällan hvad hans klide kosta skråddaren, och kan följaktligen aldrig beräkna hvad skräddaren obehörigt förtjenar på honom. Det gifves likväl tillfällen då hustrun gör mannen bekymmer genom det sätt hvarpå bon sköter hans hushållning, men då är det vanligen icke qvinnans vårdslöshet utan mannens inbunderhet som är skulden. Han har lemnat henne i okunnighet om sina inkomster och hon har säledes icke kuunat bestämma utgitterva derefter. Kfter någon tids erfarenhet känner hon hvad slagtarens bagarens och kryddkrämarnes räkningar stiga till, men hon vet icke hvad de böra stiva till, ty henneg man har cn soresfullt dolt sina inkomstkällor och gjort det omöjligt för henne att derefter bestämma sina hushällsutgifter, Mannen betraktar då sin hustru som cp varelse; hvilken alltjemt spekultrar på hans kassa, och derför går sl hans diktan och traktan ut på att hälla henne i schack. Med hennes första små extravaganser öfverser ban, men då de komma för ofta förlorar han tälamodet och börjar att taga del i hushällsangelägenh terna, När hustrun ser att mannen blandar sig i det som egentligea ähgger henne att sköta, sjunker hevnes tillit till sig sjelf, Och om bon än nu skulle inse de fel hon förut Jätit komma sig till last, så är det försent att bättra dem, ty har mannen en gång fottat den tanken, att hans kontroll öfver bustruns hushällnivg är nödvändig, så förvandlas han svart från ev öm och deutagande make till ev oresonlig despot. KResbltatet af mannens försumlghet, att icke i början förtro hustrun hvad hon kan få till bushåliet, bliv att han under sitt ständiva kontroll drifver trefnaden från hemmet. Om han hade sugt henne de skäl hvarför en strängare hushållvivg var nödvändig, om han sagt: så stur inkomst har jag, då skulle han genast funnit en villig och ifrig medhjelperska att spara hans inkomster i henve som efter det förut Himnda systemet är den värsta fiendeu till deras bevarande: och i stället för att behifva vaka Öfver att hustrun icke mälte slösa, skulle han då vödgats bedja henne att icke vara alltför mycket sparsam. Vi förutsätta valurligtvis att det vore en hustru som är i besittning af vanliet godt förstånd, i annat fall skule bon likna den unga Nygifta frun som visste att hennes man eede 5000 rdr i årlig inkomst, och som då gjorde pp hushällsplanen på följande sätt: 2000 vår ät till hyran, 2000 till mina kläder, 2000 till min mans kläder, och då ha vi ultid 2000 utt lefva på Polkans ursprungPolkan är Vobmiskt ursprung, hvilket också syues afnanet, som kommer at ordet pulka, (hälften). Det polkan förekomumar de halo ur oo dag lad