Dagens Nyheter – 23 oktober 1865, sida 1

Nlocki:n var omkring tu på eftermnuddagen och man hade tilryggalagt ötver tio franska mil, då Roger uppgaf ett glädjerop. Ett hvitt föremål flöt på vattnet. — Fruntimmer ha nästan alltid sina saxar med sig, sade Grelot. Det hvita föremålet var en fyrkanti musslinslapp. Under äterstoden af sjöfärden påträffade de litet emellan små musslinslappar, som angåfvo att de voro stadda på rätt Tre timmar sednare, då solen redan var nära horiosnpten, prejade Miguel an båten. Han hade följt den högra stranden, men nu kommit till ett ställe, der den långa och smala sjön tvärt kröktes och drog sig en icke obetydlig sträcka norrut. Kanoten satte straxt i land på Malgaches vink, sedan likväl Grelot först genom tecken gifvit Mornaix tillkänna hvad som förorsakade denna manöver. Så snart Mornaix genom Grelots åtbörder och skrik förstått att sjöresan nu vore slut, lät han hästarve gå i vattnet och simma öfver till den motsatta stranden. På det ställe der våra vänner återförenades, bildade sjön, som sagdt, en temligen tvär vinkel. Smitharne hade icke kunnat fortsätta resan till sjös längre än dit, emedan de eljest skulle ha aflägsnat sig alltför mycket från stråkvägen till Melbourne. Flottan var upplagd der, söndertagen och till hälften uppbränd: Elden hade ej mägtat helt och hället förtära dessa råa och af vatten genomdränkta bjelkar. Den tomma vagnen, hvars spår Roger