Dagens Nyheter – 21 oktober 1865, sida 2

Fynd. Bonden P. Eriksson i Boberg, Forfås söcken, har, vid försök att undanskaffa en större sten ur åker, påträffat 111 st. äldre mynt af silfver. Hanal mellan Eskilstuna oeh Hjelmaren. Den af direktionen för Hjelmaresänkningsbolaget bekostade undersökningen för en kanalledning från Eskilstuna till Hjelmaren, oeh hvilken undersökning blifvit uppdragen åt kapten Nerman, har i dessa dagar afslutats. Segelledens hela längd från ångbåtsbryggan vid den öfre hamnen i Eskilstuna till Hjelmaren är 23,530 fot, hvaraf 14,580 fot gå längs strömmen och 8,950 fot öfver land. Skarpskyttefana. Till Ousby frivilliga skarpskyttekår öfverlemnades Thorsdagen den 12:te dennes en utmärkt väl arbetad fana, i hvars mittelparti var anbragt länets vapen på blått fält, i öfre hörnen kongl. kronan och häradets vapen samt nederst tvenne korslagda gevär jemte årtal och inskription. Denna fana har blifvit förfärdigad af mamsellerna Andersson i Marklunda, med biträde af ett antal af socknens flickor samt bekostad af flickorna i socknen och är derföre så mycket dyrbarare för kåren. En fin industri. Winslöfs socken har i flera år, då de skola välja vittne till de inom församlingen varande brännerier, utnämt sina fattighjon till denna befattning. General de Veza lär, enligt en korresp. till norska Morgenbl. under sin sista lefnadstid hafva författat en försvarsskrift som skule publiceras efter hans död. I betraktande af att åtskilliga ännu lefvande personer genom hans framställning af händelserna lätt kunde komprometteras, förordnade han likväl under sina sista dagar, att denna publicering skulle uppskjutas ännu någon tid. Deremot skall, efter hvad man påstår, en mindre skrift af honom, innehållande ett kort farväl till hans landsmän, ett slags personligt försvar, utgifvas af hans slägtingar. Garibaldis häst. Garibaldi nödgades en gång sälja en arabisk häst, som varit i hans ego en längre tid. Djuret stod hos en genuesare, som födde det utan ersättning. Få köpare hade infunnit sig och alla hade de prutat på det bestämda priset 5,000 francs. Slutligen beslöt man sig att sälja hästen för 2,000 francs. Men samma dag handeln skulle afslutas, kom ett bref från Garibaldis son Menotti med order att behålla hästen, om det ej redan var för sent, emedan en ny spekulant anmält sig. Och verkligen infann sig en viss hr Bo, som såg på djuret och på stället räknade upp 5,000 francs. Då man frågade hvart hästen skulle föras, kom dagen derpå en biljett med anvisning att aflemna den vid kongl. hofstallet. Hr Bo hade varit agent åt Victor Emanuel, och hade i uppdrag att genast betala hvad Garibaldi begärde, för att på detta sätt komma den stolte mannen till hjelp. Så fort generalen behöfver hästen, blir den genast återställd till hans disposition.