Dagens Nyheter – 18 oktober 1865, sida 2

Tal och svar. (Under denna rubrik meddelas insända artiklar, men Red förbehåller sig att man icke anser den hafva dermed uttalat sin åsigt för eller emot deras innehåll.) Förnyad anmärkning mot omnibusväsendet. I söndags qväll, då ej något ställe fanns öppet, hvarest poletter kunde köpas, infann sig insändaren med hustru och 2 barn att afgå från Slussplanen till Norrmalm, och lemnade i betalning för fyra poletter 50 öre, hvaraf 25 öre i silfver, resten i koppar; men då fordrade gossen, som emottog penningarne, 1 öre extra, emedan de återstående 25 örena ej äfven voro i silfver. Detta nekade jag att betala, emedan jag anser 25 öre i silfver hafva samma värde som 25 öre i koppar; men då nekades oss inträde. Det sknlle derföre kunna hända att en familjefar afsände sin jungfrn med 3 barn med samma pengar hvarmed jag betalade, och att om hon ej hade några pengar hos sig, resultatet då skulle blifva att de ej kunde få medfölja, utan nödgades gå i smuts och regn, till skada för helsa och kläder, då de voro utrustade för att få åka. Insändaren kan icke finna annat än att bolaget skulle göra bättre affärer om det upphäfde dylika föreskrifter, som vålla trafikerande skada. Ju mer lättnader bolaget kan bereda, desto flera åkande får det — och desto större utdelning erhålla aktieegarne. Om vaktmästaretjenster vid riksdagen. Vid våra riksdagar behöfver alltid antagas vaktmästare till riddarhuset, riksstånden och utskotten, och vid dessa sysslors tillsättande har alltid en mängd ordinarie vaktmästare med ganska goda löneförmoner inlemnat ansökningar. Nu är förhållandet att i de flesta verk fins en stor mängd extra ordinarie vaktmästare utan någon lön, hviika få gå der och tjenstgöra många år innan de få något. Desse ha också inlemnat ansökningar för att möjligen blifva antagne som vaktmästare vid riksdagen. Stunden är kommen då vederbörande skola tillsätta vaktmästare, och utslaget blifver vanligen att de förut ordinarie vaktmästarne, med lön af staten eller staden, blifva antagna äfven vid riksdagen, och den e. 0. vaktmästaren, ehoro med goda rekommendationer försedd, blifver ntan. Detta tyckes ej vara rätt och billigt.