mycket illa åt mot henne. Ge mig papper, penna och bläck . Vi veta, huru ifrig Roger. alltid blef, så snart det var fråga om att skrifva bref. Nannette steg upp för att efterkomma hans begäran; han höll henne tillbaka. s — Hon skall få ett bref på fyra sidor, sad han, på tio sidor, på tjugu sidor . . . men lem, na mig inte; Mitt hufvud hvilar så godt mo ditt knä! Nannette kallade honom en lätting och strök ömt håret ur pannan på honom; derpå fortsatte bon: — Jag tror, mamsell Eudoxie har gift sig med en anuan notarie .. Din goda mor ber att jag skall föra dig öllbaka till Paris. — Tror du kanske att hon skulle ge med sig? ... — Du frågar mig mera än jag kan svara på, min gosse . . . men jag är fullt säker på att hon skulle göra det . . . Som du minns, bad du mig i brefvet underrätta både din mor och herr Pibdaniel om orsaken till ditt törsvinnandeJag har inte kunnat uträtta denna kommission eftersom jag först i dag fått brefvet. : — Herr Piedaniel! upprepade Roger tankfull. Hela hans starka passion för notarieyrket låg uttryckt i den ton, hvirmed detta namp utsades. — Han har också skrifvit till mig, fortfor Nannon. — Herr Piedaniel skrifvit till dig! utropade Roger och var i ett ögonblick på benen igen. Till dig! (Forts.)