Dagens Nyheter – 11 oktober 1865, sida 1

skulle vilja ut jag med och slåss och följa spår Ol jag känner på mig att jag håller af min lilla syster Anhiva . .. Hvad hon måtte ha varit vacker då hon låg i likkistan och Roger öppnade locket! På min ära, man har svårt att tro det sådana saker kunna passera här i verlden... En tanke uppsteg plötsligt i hennes hjerna — Om han vore i Melbourne! utbrast hon Melbourne är stort... Jag skall insätta en annous i alla tidningar... Det är bäst att låta beslut och bandling följas åt... Derföre genast, genast! m Hon ringde häftigt. Ogoublickligt visade sig en liten negerflicka i dörren. — Det var bra, Su! I dag är du riktigt flink. -O! mamsell. svarade Su alldelss andfädd, jag kommer iske till följd af ringningen, Det är en herre dernere... — En herre! upprepade Nannon bleknande. Har han sagt dig sitt namn? — Jag tycker mig minnas att han nämnde det, men jag kommer icke alls ihåget. Nannette hade emellertid stigit upp. — Var det inte Roger, flicka? — Koger?... sade Su fundersamt. Något ditåt var det... Nannon förde begge händerna mot sitt klappande bjerta. — Men fruntimret, som är i hans sällskap, säger 8IZ Vara er vän... — Ah! utbrast Nannette, har han ett fruntimmer med sig. Det var i en ton af sviken förväntan hon yttrade detta,