Kongl. Teatern och Afrikanskan: (Insändt.) Herr Redaktör! Uti Dagens Nyheter för i lördags lästes, med öfverskriften: Afrikanskan, ett, såsom det syntes, halfofficielt meddelande beträffande anördningarne för Kongl. theaterns lyriska scen under innevarande spelår. Detta meddelande hur både i konstens och den teaterbesökande publikens intresse ådragit sig en viss uppmärksamhet och synes påkalla några betraktelser. Man hars, heter det nemligen, undersrättat oss, att Kungl. teatern icke kan uppstaga denna opera under innevarande spelår, utan först framdeles, måhända nästa höst Anledningen är, att arbetsordningen för säsongen redan är uppgjord, och att, enligt densamma, repertoiren skall ökas med ett större antal nya operor, hvilkas inöfvande gör det omöjligt att hinna med en stor opera, som fordrar 6 månaders arbete. Dagens Nyheter har vid detta meddelande gjort den anmärkningen, att det vill synas, som om det skulle kunnat vara förenligt med teaterns fördel, att hellre redan förlidne vår göra förberedelser till uppsättande af-en så stor opera som Afrikanskan, hvilken bestämdt ger folk, än att splittra krafterna på mindre operor, hvilkas framgång icke är lika gifven. Denna anmärkning af Redaktören är utan tvifvel riktig, men enligt mångas tanka är den icke tillräcklig. Man tager sig derföre friheten anhålla om plats för efterföljande tankeyttring, hvartill den vidrörda frågan om Afrikanskan, torde kunna gifva ett lämpligt uppslag. Under förutsättning att man,, som lemnat D. N det i lördags synliga meddelandet, medelbart eller omedelbart kan antagas betyda Kungl. Theaterdirektionen, har publiken sålunda fått löfte om ett större antal nya operor för innevarande spelår. Utan attnoggrannt behöfva veta, hvad ett större antal gör i siffra är löftet i alla fall förhoppningsfullt. En fråga hör dock till: hvilka äro dessa operor? Hvad Afrikanskan, Meyerbeers sednaste arbete, beträffar, så har den, om än skiljaktiga meningar om en och annan del deraf yttrats, likasom på sin tid händelsen var med Robert af Normandie, likväl gjort så mycket uppseende i utlandet, att publiken äfven här önskar och allmänt höres hafva anspråk på att få se den; och det kan derföre äfven antagas såsom otvifvelaktigt, att den kommer att här uppsättas, hvilket torde kunna ske utan så öfverdrifven kostnad som i Paris. År detta antagande oriktigt? Omdömet lemnas åt allmänheten. Men om denna opera skall komma upp, så frågas: är det icke en uppenbar misshushållning att dröja dermed ett år, till dess nyhetens dragningskraft till någon del gått förlorad, då de förnämsta styckena redan hunnit blifva bekanta genom piano-utdrag, arrangering för dansmusik m. m. Svaret låter väl icke vänta på sig. Slutsatsen måste då blifva: icke blott den som Dagens Nyheter har gjort, att det vill synas som om det skulle kunnat vara förenligt med teaterns fördel att hafva gjort förberedelser till uppsättande af denna opera, utan det vill synas som om det skulle kunna och böra vara förenligt med teaterns fördel, att gifva den redan under innevarande spelår. Såsom hinder häremot uppgifves att uppsättandet skall upptag Xx månader. Det må villåtas att bestämdt draga detta i tvifvelsmål. Många lika storartade stycken hafva ippsatts inom vida kortare tidsrum. Men nusiken? Den kan ej vara mycket svårare att nöfva än musiken i flere andra stora operor, om instuderats på mindre än fyra månader, . ex. Fernand Cortez Något direkt hinder innes således icke; det indirekta skulle ligga leruti att arbetsordningen för säsongen relan är uppgjord. Men det måtte väl gå an Nannettes små fötter oOrmslötos utaf stöflelter I