Dagens Nyheter – 5 oktober 1865, sida 2

spår efter en gammal gångstig som, på allt säti kringgående de brantare ställena, ledde ned til de bördiga slätterna bortom Campaspe. Laudsvägen, som för er dit, är mycket kortare och isynnerhet mycket beqvämare. Den går genom jemnare trakter. Då våra fyra vänner intagit sin ypperliga sup och åhört berättelsen om guldtunnan, hvilket smakade bättre än den delikataste desert, hade de hållit rådplägning, Malgache var visserligen mycket svag för guldtunnan, men vi böra göra honom den rättvisan att tillstå, det hans tillgifvenbet för Naranja var åtminstone lika stark som hans begärelse efter guld. Hvad de tre andra angår, kunde det icke komma i fråga att Mornaix och Grelot ett enda ögonblick skulle tveka i valet mellan den gömda skatten och An. hitas räddning. Vi bry oss icke ens om att nämna Roger, som visserligen några timmar varit anfäktad af guldfeber, men som, ifall han fått välja mellan det gamla Perus alla skatter och herr Piedaniels notariekontor, skulle ha lutat åt den sednare sidan lika afgjordt, som magneten vänder sig mot norr. Emedan man var fullkomligt okunnig om, hvar Naranja hölls gömd, hade man kommit öfverens om att först följa Jonathan Smith till Melbourne, för att sedan derifrån vägledas af bans spår till den stackars öfvergifna flickans vistelseort. Roger hade föranledt en liten ändring i detta beslut genom att låta de andra förstå att det låg i deras lika mycket som i hans eget in.resse, att han, Roger, finge träffa Nannette före Jonathan Smith och grefvinnan Fanfare, under örutsättning naturligtvis, att icke något misstag