Dagens Nyheter – 27 september 1865, sida 3

a ee Hvarjehanda Nyheter. Et originali Strengniäs. Strengnäs Veckoblad innehåller följande originella berättelse: Hvarje samhälle ha sina original, följaktligen äfven Strengnäs. Man såg för några år sedan en skäggig man promenera på stadens gator ibland åtföljd af en liten dresserad gris och ibland af ett räfskinn, släpande efter sig. Grisen är sedan dess slagtad och räfskienet har icke mera varit synligt; grisen blef ersatt af en häst och räfskinnet af en allra som sötaste svart hatt (!). Hästen erhöll dock så ringa föda att han mera liknade ett benrangel än ett djur med kött och blod: följden blef att originalet förständigades skjuta eller låta skjuta sin rosinante. Detta skedde ock, fastän emot originalets vilja. Sedan han nu i ett par år gått och sörjt rosinante, har han kommit på den idden att stämma höga vederböraude som mot hans uttryckliga förbud låtit utslaget verkställas, och fördeaskull engagerat en advokat, hvilkon i dagarne gästat staden för att taga reda på saken. Intressant skall bli att se slutet på den tillämnade rättegången ; på början torde man vänta. EU fruntimmer som ser mera i sömmen än andre när de ära vakng. I Köpenhamn uppträder sedan någon tid ena somnambul eller ciairvoyante från Konstantinopel, vid namn Elise Guloten, och lockar dagligen till sig en stor massa nyfikne, som önska höra orakelsvaren från denna moderna pythiska prestinnas mund. Hon mottager de besökande i ett halfmörkt rum; den frågande finner profetissan i ett slags sofvande tillstånd, hvilande med slutna ögon i en länstol, och sätter sig i förbindelse med henne genom alt fatta hennes venstra hand. Hon säger sig vara född med denna klarseende förmåga, och kunna genom egen viljekraft framkalla den magnetiska sömnen. on uppenbarar både det förflutna och det närvarande, men isynnerhet det tillkommande — tror man. Hon beskrifves för öfrigt såsom en i vaket tillstånd bildad och intressant qvinna, med hvilken man kan föra ctt underhållande samtal på tyska, franska eller engelska, hvilka tre språk hon talar obehindradt. Såsom prof på hennes siarefömåga anför en tidning följande svar af henne. En ung gift officer, som deltog i sista kriget, klädde sig civil och begaf sig till henne, utgifvande sig för en vanlig borgare. Är jag gift? frågade han. Det ser jag icke klart, lydde svaret, men du lefver i en familjekrets, der det finnes ett qvinligt väsen, med hvilket du är närmare förbunden. — Var jag med i sista kriget? — Du var icke här, hette det, men på ett ställe der du var omgifven af fiender. Mera ser jag icke. — En annan person medtog en lock af sin lilla dotters hår, hvilken han lemnade somnambulen under uppgift att den tillhörde en gammal dam, som han fordom känt. Somnambulen svarade: Det ser jag icke klart; den person, af hvilken du fått denna lock, är snarare en ung varelse som du håller kär.s — För öfrigt betänker hon sig aldrig, utan svarar ögonblickligen. men som man ser äro svaren ganska obestämda. Byrkoernas rikedomar i ffa fen. Unitd Italiana, som brukar vara väl underrättad om sådant, omtalar kyrkornas rikedom och nämner, att kyrkorna ega 500,000 marker silfver och 20,000 marker guld. De andliga ordnarne besitta omkring 8,000,000 mark silfver och 18,000 mark guld. Ensamt i kyrkan i Loretio finns 7,000 mark silfver och 4,000 mark guld, i den heliga Dominicos kapell finns 5,000 mark silfver och 1,500 mark guld. Värdet af kyrkornas ädelstenar öfverstiger 20,000,000 francs. Prestfertis dixayf. I Indien bruka missioniirerna och brahminerna hålla offentliga disputationer, alldeles som de af Gustaf den förste föranstaltade disputationerna mellan bröderna Petri och katolska kyrkans anhängare. Disputationerna aflöpa vanligen som de tiesta dylika, nemligen, att ingen förmår öfvertyga den andra. En storartad disputation egde nyligen rum på Ceylon mellan kristna prester och Buddhaister, och var sammankomsten beräknad att räcka i sex dagar från klockan 1 till 6. Disputationen börjades mellan 150 kristna och 50 Buddhaprester med 1,000 anhängare. Hvarje parti skulle framställa 5 anmärkningar mot motståndarnes lära. Buddhaisterpas försla anmärkning var att det finns motsägelser i bibelns lära om Guds egenskaper. De kristne gjorde derpå ett angrepp på Buddhaismen ; men som Buddhaisterue icke i hagt kunde hitta på ord för att försvara sig, så uppsted ett tumult ibland dem. Allmänna ordningsmakten måste till siel upplösa mötet för att förekomma att presterna skulle laga till slående bevis.