Dagens Nyheter – 27 september 1865, sida 2

Ci San Fra ARK NETA nn tt nr rn fs rann rant ren; men det var dem alldeles omöjligt att upptäcka, hvar Naranja fanns gömd. För att kunna noga följa de vägar negern Bambo utstakat, måste man ha de kartor, hvarå dessa vägar och sjelfva gömstället voro utprickade; men vid skeppsbrottet hade kartorna gått förlorade. Våra tre vänner hade gjort allt hvad i mensklig förmåga stått. I den stund, då vi återfunno dem på Gula Fågelns värdshus, hade de nästan helt ock hållit förlorat mod och hopp. När Rogers vinner bådo honom berätta sin historia, svarade han: då vi hunnit till desserten. Medan de andra talade om sina öden för hvarandra, förblef han försjunken i djupa tankar. s — Se så, Bontemps, sade Mornaix till bonom, nu är du väl inte misslynt längre? — Jag är lika litet spelare som äfventyrare, svarade Roger; eljest är det nu tillfälle att deltaga i ett parti, der man kan vinna mycket, mon jag har inte mod. — Har du svurit på att tala i gåtor i dag, min gosse? — Vid desserten! utbrast Roger, som tycktes bemöda sig att komma ur sin distraktion. Vi ske språka vid desserten. Medan ni vänta, kunna ni ju komma och hjelpa mig tömma mina fickor. Miguel sköt rigeln för dörren, eftersom det skulle bli fråga om att räkna guld. (Forts.)