Dagens Nyheter – 23 september 1865, sida 1

Den hemlighetsfulla skatten. Roman af Paul FEval. (Forts. fr. föreg, ur.) — Hör hit! herr grefve, hördes utanföre Jonathan Smiths röst, bör ni mig? oo — Jag hör er, svarade Mornaix. — Nu ska vi hälla styft uti! hviskade Grelot. — Herr grefve, återtog Jonathan, ni äro fyra raska karlar derinne, men härute iro vi fyrtio, som just inte äro så ängsliga heller. — Det gör tio mot en, räknade Mornaix. — Alldeles rigtigt . . . Men ni tror er kunna draga fördel utaf er ställning, är det inte så? — Det är vår tanke. — Det är ett stort misstag af er, herr grefve! Vi iämna alldeles icke anfalla er genom dörren, ty då skulle de som först inträngde blottställa sig för edra skott. Vi vilja ej förlora en droppe blod i det spel som vi ärna spela med er. Idn är min... — Och min . . . interfolierade Grelot. Hälften hvar! — Ni vet, fortsatte Jonathan, att jag förstår mig på att sköta mina kort. Tills dato har ni aldrig varit lycklig emot mig. Blodet steg Mornaix våldsamt åt hufvudet, men han svarade lugnt: — Den som lefver, får se många ting. — Ja visst! tillade Jovathan Smith, men för att kunna se, måste man lefva. På en vink af mig äro ni döda allihop. Der ni nu