Den hemlighetsfulla skatten. Roman af Paul FEval. (Forts. fr. föreg, n:r.) Värdens stall renderade honom rätt bra inkomster. Då hästen der uti landet utgör ett föremål för allas åtrå, och hästtjufvarnes antal är ganska talrikt, och de ej spara sin djerfhet och list för att bemäktiga sig dem, så uthyrde värden sina spiltor för ett öfverdrifvet bögt pris. Ur Gula Fågelns stall hade en häst aldrig försvunnit. Med sina fasta trädmurar betraktades det som en fästning. Tre sidor af byggnaden stodo i sammanhang med de tält, som utgjorde källarrummet och de rum som bildade smårummen; den fjerde sidan vette utåt fria fältet och bildade lägrets norra ända. Man kunde der ej spåra något annat än några usla hyddor, som beboddes af de olyckliga varelser, som voro qvarlefvorna af landets infödda befolkning. Den norra utaf stallets dörrar vette utåt, den vestra ledde till de tält som utgjorde källarsalens sidotält. Det var vid den vestra dörren, som Malgache stått och lyssnat. På denna väg hade de ifrån källarsalen kommit till stallet. På motsatta sidan, som var tillstängd och barrikaderad, rådslogo angriparne, innan de började fiendtligheterna. Mornaix och Grelot deremot arbetade med sioa yxor vid hvar sin ända af väggen som låg utåt fria fältet, såsom om de velat nedyta denna ofantliga skiljevägg.