Dagens Nyheter – 22 september 1865, sida 1

Innantill fasthölls denva vägg vid de öfriga medelst trädkrampor och livor, som voro surrade omkring en påle vid hvardera ändan af väggen. I en handvändning hade Grelot lösgjort väggen både vid taket och marken. Han gick derpå till Mornaix, som slutat arbetet i sin ända. Roger och Malgache, som närmade sig dem, utbytte tankar om förträffligheten hos ea af de fyra hästar, som blifvit hedrad med det förtroendet att rädda dem ur klämman. Den var ett ystert djur; den i taket hängande lampan kastade sitt dallrande sken öfver dess väl byggda länd och smidiga bakben. — Håll vakt vid dörrarne! befallde Grelot. De få ej störa oss, innan hästarne blifvit sadlade. Likasom om angriparue ej ansett det vara ur vägen att svara honom, skakades den dörrep, som stod i sammanhang med tälten, af en häftig stöt. Roger, som alltid var på sin vakt, begagnade sig af den öppning, som bildades emellan dörren och väggen, och instack deruti sin pistol och aflossade begge piporna. Tvenne stönaude ljud hördes utanför. — Bravo! utropade Grelot, ladda om igen! i Han blef afbruten af ett ursinnigt rop utanför. De angripande upphörde nu att bibehålla den tystnad, som de iakttagit under sina förra åtgärder. En skur af skällsord åtföljdes utaf omkring tjugo skott, som blott gjorde några hål i dörren. Derefter ropade ur hopen en stentorsröst: