Dagens Nyheter – 19 september 1865, sida 2

— Du kan allt ba rätt; det der luktar af bröderna Smith. — Ju mer jag frågar mig sjelf, svarade Robert, desto säkrare tycker jag mig hafva hört Toms röst. — På dörrn med dem! upprepade mäklaren. Och Rowley tillade: — Om det finns några ben att gnaga på, så tag hit dem; här ha vi hundar! Stilla! stilla! uppmanade Gula fågeln fogligt. Reta ej upp er, mina vänner. Ni ser väl, att ni på det här viset stör min praktik. — Men med hvad rättighet... började Mornaix. Han afbröts af ett flatskratt. — Om han talar om rättighet, är, det en tjuf! sade Dawson som nu inkom. Rowley böjde sig ned till mäklarens öra: oo o— Gif akt! sade han, jag skall drifva upp villebrådet. Måtta du åt tinningen, så skall jag krossa bröstet; träffa vi honom på samma ställe, så kunde det hända att han endast blefve obetydligt sårad. Robert och Malgache hade ännu icke rört sig ur stället. I samma ögonblick beskref Rowleys glas en cirkel genom luften och träffade Miguel i pannan. — Se der huru man behandlar sådana gökar som Ni! ropade den herkuliske mannen och tog ett steg fram emot sina motståndare. i Malgache och Mornaix voro straxt på benen, beredda att med sina bordsknifvar mottazsa anfulict. -Bort med knifvarasae! åt fanders med