vissat sig om, att allt gick som det skulle i källarsalen och att ingenting fattades, ämnade han bege sig till köket för att se efter huru Grelot skötte sin syssla; men i detsamma mötte han Dawson, som kom ifrån stallet och var mycket blek. — Jag sökte just er ropade Dawson. Hvar är Gordon Leath? — Gordon Leath! svarade värden förvånad och smått förskräckt. — Ja, Gorden Leath, herrn i gråa kostymen. — Har ni druckit många groggar i afton, herr Dawson? — Jag har sett hans häst i stallet . .. Love, den svarta engelska gångarn med ett kors mellan ögonen . . . Det ser alldeles ut som ett X, värd. — Ett X, herr Dawson . .. Kanske ni vill, att jag skal. servera er ett glas romm ? — Jag vill bara, att ni besvarar min fråga: hvar är Gordon Leath? — Ni tror då, sade Isidore med en viss rörelse, att Gråa kringströfvarn är här i mitt etablissement? — Jag är säker derpå. — Kors! hvad säger ri! . . . Här blir kanske tillfälle att göra en affär, herr Dawson . .. Vänta, låt mig fundera en stund. Här kunna måhända två spekulationer försökas . — Hvad talar ni om för spekulationer, värd? — Jag skulle bra gerna vilja se dender svarta hästen med det besynnerliga korset i pannan.