— Jag tror jag köper den der karlens hemlighet, sade han. — I den heliga Jungfruns namn, Owen! tag dig till vara, sade den bleka qvinnan. Owen teg oca drack. Icke utan en viss förskräckelse betraktade hans hustru den tredje buteljen, som han redan nästan helt och hållet tömt. De kegge vargungarne hade insomnat i hennes kni. — Jag får tillägga, återtog herr William Gregory ifrån Maiden-Lane-Islington, hvilken varit kemist åt drottning Victorias man, att jag, för att göra min uppfioning användbar, behöfver ungefär tio tusen pund sterling. Or sålunda tjugo personer toge hvar sin aktie af mig, så skulle... Ingen hörde längre på honom. Andra samtal uppstodo, som torde vara af intresse för läsaren, — Gråa kringströfvarn har återigen visat sig i trakten, sade en. — Rodney-gräfvarne ha för besittningen af ett obetydligt jordområde på Goulbourns strand betalat en dryg afgift. — Är Gråa kriogströfvarn samma person som Gordon Leath, vet ni det? frågade en till orten nyss ankommen Belgier. — Ah! det är f—n ejelf, fick han till svar. — Och hvilka menar ni med Rodneygräfvarne? — Bröderna Smith, vet jag, de kanaljerna! — Sam, Tom och Jonathan, den enögde, som fått ansigtet brändt af ett pistolskott.