Dagens Nyheter – 13 september 1865, sida 1

närligt, hade herr Isidore: målat af kusinens siska på ett stycke lärft, som han uppspiänt på tvenne stänger. Nedanför siskans porträtt hade han anbragt en inbjudniugsskrft till hvarje törstig att smaka på hans franska bränvin, hans romm från Antillerna, hans Wirtembergska kirch och Holländska gin. FEjens i Melbourne skulle ni kunna påträffa ett paradis, vattnadt at så rika spirituösa floder, som Gula fågelvs värdshus. Der borta går allting med oerhörd fart. Der förverkligas Kalitornicns fubler; guid.ts förderfliga verkalng.r visa sig städse. Om ni har lyckan med er, kan vi der bli rik på en enda natt; och mödosamt hopsamlade millioner förskingras der på en tnda timma med tillhjelp af en lek smutsiga kort eller ett par nötta tärningar. Der byggas jättelika luftslott. Kom bara ihåg, att Melbourne, hvarom jag nyss talade, 1853 var ungefär lika stort fom Pontoise. Nu, år 1863, har Melboure fem hundra tusen invånare och kan stoppa det romaneska SanFransisco i fickan tolf gånger så visst som en. Melbourne är en af verldens hufvudstäder och måhända den skönaste blend dessa. Förlidet år skickades mera tryffel till Melbourne än till Paris. Om Indien exporterar tre kashimir-schalar till enormt högt pris, kan man vara fullt säker på att två bland dessa homo i Melbourne. En tjugo år gammal stad! Hvad skall den ej blifva nästa år! Ingen kan veta det, ty ett moln beskuggar horisonten i dessa solskensnejder. En hop missionärer hota att infalla der; de förbereda ett korståg. Bibliska historien lärer oss, hvad