Den hemlighetsfulla skatten. Roman at Pow PEvwl. (Fors. fr. na 209 -Nej; deu här skonerten har inte samma färg och för öfrigt är ju riggen olika. — Fartyg kunna förklädas likasom menniskor. — Då få vi genast skynda efter dem, ropude Mornaix. — Se här, sade Grelot som också nu aulinåe till kajen, en hygglig pojke, som ber att iä betyga herr grefven sin vördnad. Han höll Jack, den lilla kajutvakten på Johannes Döparen, i rockkragen. — Jag genomletade alla kroghälor i trakten, fortsatte Grelot och fick till slut sigte på cen här aktniogsvärde unge mannen. Tre man ai besittningen äro ävnu qvar här och de skola afhemtas sedan i en båt. Om ni vill irsätta denne herres besvär, lofvar han att i natt förskaffa er ett möte med bröderpa Smith. Mornaix kastade en rådfrågande blick på Malgiche. — Ni har för afsigt att ange oss hos hamubevakningen, jag ser nog det, sade kajutvakten Jack; men natten bryter in nu, och signalerna äro 1 ordning. — Hvar? frågade Miguel. mn Här eller der, jag vet inte mera än ni. I samma ögonblick tulljakten rör på sig, tändis eldarne, och fåglarne flyga sin kaos. — Hörpå, utlät sig Mornaix, efter en