Article Image
Maptoeck fran Smalana. (Ur Sv. Jägarförbundets Nya Tidskrift ) vo En orrjagt som var dyr. Kort före jul 1864 hände, att en person som har sitt hem i nämnda provins, lockad af det vackra vädret och mängden af orrar i björktopparne, tog sig för att försöka sig på detta slags jagt. Under sin praktik, hvilken visserligen varit klen, hade han funnit, att orrtupparne ej ville hålla, då han smygande sökte närma sig dem. Derjemte hade mannen svårt att gå, ty han haltade; af dessa skäl beslöt han att försöka rida dem i håll. Brunte, en ung häst som han köpt för 300 rdr, sadlades; jägaren satte sig upp och började nu att närma sig de svarta kamraterna. Kommen i sigte för dem fästades hans blickar med förtjusning och längtan på foglarne; de syntes hålla bra! Men. o ve! den ifrige jägaren såg mera på foglarne än på vägen, der han färdades! Hästen snafvade, mannen föll af och skottet urladdade sig uti hästens kropp, så att brunte utandades sin sista suck, under det mannen förbluffad ref sig bakom öronven. : in blind jägare. I Osjö, Jersnäs socken, Eksjötrakten, bor hemmansegaren Nils Jönsson, nu omkring 60 år gammal och sedan 20 år blind. Denne man har dock ännu i dag en sådan passion för jagt att han sjelf håller jagthundar och bössor, och ehuru han ej ser det minsta, går han dock med andra i sällskap på jagt, blott för att höra hundarnes skall och de dånande skotten. Han eger en så säker lokalkännedom, att han, om han kommer ifrån jagtsällskapet, sjelf vägleder sig hem eller ock i rak linie går dit, hvarifrån jagtropet skallar. Är han hemma och hör hundar drifrva, tager han till mössan och skyndar med en ynglings ifver till skogs, utan att någon vägleder honom. Likaldes anställer han ofta målskjutning, då han låter någon annan skjuta för sin räkning och blir glad som ett barn, när han hör smällarne och erfar att skotten tagit väl. En sådan jagtlust och kärlek till bössan, är väl exempellös, helst om man betiänker. att mannen i så många år varit blind och är nu gammal vorden. Sfora byggnadsförefag. Markisen af Westminster, som eger största delen af det egentliga, gamla London, har låtit rifva ej mindre än 160 stycken honom tillhöriga små hus i Grosvenorgardens, för att ersätta dem med prydliga byggnader, hvardera värda från 175,000 till 300,000 rdr. Eljest har han brukat hyra ut byggnadsplatser på 50 å 100 år, efter hvilken fid de å tomterna uppförda husen tillfölle egaren. Stemkolsproduklionen Kugfana. Ar 1864 uppvick qvantiteten af den stenkol, som erhölls från grufvorna, till 95 mill. 122,919 tons, eller omkring 1 ton prarbetsdag för hvardera af de 307,000 manliga personer, som användas i detta värf. 867 menniskolif givgo förlorade genom olyckshändelser, d. v. s ett på hvar 354:de person, som deri användes, och ett på hvart 109,715:de ton kol, som togs. Boskapspes! på hafversr. Då Great Bastern utgick från England, för att nedlägga den awdantiska kabeln, hade fartyget med sig ett rikt och omvexlande förråd af proviant; men de resande erhöllo likväl under färden ej någon köttmat af hornboskap. Jätteskeppet hade nemligen icke varit länge ute på hafvet, förrän boskapspesten utbröt bland oxarne. Den ena oxen efter den andra: blef dödad och kastad öfver bord. Ovanlig fruktsamhet. I Elberfeld annonserar en person, att hans hustru blifvit lyckligt förlöst med trillingar, efter det hon knapt 10 månader förut framfödt tvillinger, således fem barn inom ett år. Jermvägseslatistik. Franska handelskammaren har nu utgifvit den årliga statistiska uppgiften öfver jernvägarne i Frankrike. Af dessa ser man att ett jernvägsnät, upptagande 1,740 svenska mil, har blifvit medgifvet, och att 1,170 mil till den 1 Jan. 1865 blifvit öppnade för trafiken. Största hastigheten är medgifven de tåg som gå mellan Paris och Marseilles, och de tillryggalägga 6 mil i timman. Fad. En simmare gjorde nyligen ett vad på 500 francs, att han skulle under tio mivutersetid simma i Seinen och läsa högt ur en bok, som han skulle hålla i båda händerna. Han lyckades också att vinna vadet. Eysavde uwppfäckt. En person i England bar nyligen uttagit patent på illuminerade hattar, Upptäckarens mening är, att hattarnoea PMAnRA Än maAnNAmM Al Il. AaKRARARR AA

1 september 1865, sida 3

Thumbnail