Dagens Nyheter – 29 augusti 1865, sida 1

sig i. ekens grenar; Roger hade icke misstagit sig. I samma ögonblick som hästen kom fram till trädet, hoppade en karl, som klättrat utför detsamma, ned på marken. Mannen svingade sig upp i sadeln och några minuter derefter hade han uppnått tvenne andra ryttare, som orörliga afvaktat hans ankomst vid stora vägen. Dessa tre ryttare voro högväxta, och då de sutto på sina ståtliga gångare, liknade de statyer till häst. De vexlade ett par ord med bvarandra ; derpå satte de hästarne igång och redo sin väg med sådan bastighet, som om det varit fråga om en kappridt. De insveptes i ett tjockt dammoln, RR — oV. Det gamla huset. Emellertid hade åtskilliga förändringar försiggått i vagnen, hvari våra äfventyrare färdades. Miguel, eller Malgache med andra ord, skötte nu kuskbestyret; Grelot, Parisergatpojken, hade intagit Naranjas plats på den mjuka madrassen i likkistan. Han sof der de rättfärdigas sömn, hvilket icke hindrade honom att svara: Jag är vaken, hvargång man ropade på honom. Han var född til skildtvakt den der Grelot. Inuti sjelfva Vagnen satt Naranja emellan Roger och Robert. Hon slumrade med hufvudet lutadt mot den sednares axel. De båda vännerna ville icke störa hennes sömn.