Dagens telegrammer medföra den underrättelsen att hertigdömena Schleswigs, Holsteins och Lauenburgs ställning nu blifvit på visst sätt ordnad, dock ännu endast provisoriskt hvad de begge sistnämnda beträffar. Det lilla hertigdömet Lauenburg har i enlighet med sina ständers önskan blifvit förenadt med: Preussen. Österrike som afstått från sin anpart af väldet öfver landet har tagit en penningeersättning som det väl behöfde. Schleswig och Holstein ha deremot icke fått den af Holstein odeladt och åtminstone af halfva Schleswig likaledes hysta önskan uppfylld: den att få utgöra en sjelfständig stat under hertigen af Augustenburgs styrelse, utan de förblifva tillsvidare i en obestämd ställniog till Preussen, Österrike och tyska förbundet. Frågan om derås sjelfständighet och om deras blifvande regentbus synes nemligen icke vara närmare sitt afgörande nu än före konungamötet i Gastein. De begge tyska stormakterna hafva endast kommit öfverens om att Österrike skall styra Holstein och Preussen Schleswig, förmodligen genom hvar sin kommissarie, såsom hittills. Om således hvarken Schleswig eller Holstein ännu helt och hållet vunnit det mål, för hvilket de en gång gjort uppresning och kämpat en blodig strid, samt en annan gång — icke många år derefter — ånyo stått på väg att gripa till vapen: målet att blifva sina egna herrar och sjelfva få gestalta sina öden, så hafva de åtminstone kommit derhän att de: icke längre lyda under ett för de fleste afinvånarne fremmande folk, som alltsedan deras första försök att afskudda sig oket har fortfarande behandlat dem såsom upprorsmän, och under hvilket de, såsom vår regering mer än en gång i sina noter förehållit den danska, varit i saknad af religionsfrihet, undervisningsfrihet, församlingsfrihet och tryckfrihet, således af ett folks alla dyrbaraste rättigheter. nn