Dagens Nyheter – 17 augusti 1865, sida 3

SIVITNIG VIN UUYUdtviat BaAIUv UPPUGE VSt1la BpTtt sen af Södra Amerika (Cap San Roque), der han klyfver sig i två grevar. Den ena af dessa gär mot öster längsetter Brasiliens kust och tager småningom utanför den beständiga östanvindens gränser en sydostlig rigtning meilan Stenbockens vändkrets och mynningen ef Rio de la Plata. Hans spår kunna töljas lång! inne uti Iadiska oceanen. Equ: torialströmmers nordliga arm går deremot från Cap San Roque länvgsefter SydAmerikas nordöstra kust, der han från Maravhao, påverkad af Amazonfloden, som stöter emot honom på snedden, urpnår den ofantliga hastigheten af 99 sjömil på 2 timmar. Han fortsätter sitt lopp mot vester och genomlöper långsamt hela Caraibiska hafvet, der hans värmegrad, hvilken vid hans början icke långt från Hoden Gabon i följd af den kallare strömmen från söder icke stiger till mer än 23 gr. C., men hvilken sedan oafbrutet höjt sig under den trepiska solens inflytande, nästan alltjerst håller sig vid 28 gr. C.; en värme, som nästan är enahanda med blodets i våra ådror. Härpå tvingar det framspringande Syd-Amerika strömmen att genom sundet vid Yucatan böja sig inåt Mexikanska viken, hvilken af honom kringslutes i hela sin omkrets, hvarefter han slutligen mellan Florida och Cuba med ilande fart utgjuter sina varma böljor i öppna hafvet under det bekanta namnet GColfströmmen. I början följer Goltströmmen först i nordlig och sedan i nordvestlig rigtning Nord-Amerikas kust; men under breddgraden för Washington aflägsnar han sig helt och hållet från fasta landet och tager söder om Newfoundlands bankar rigtoingen direkt åt gamla verlden. Låvgt ut i hafvet kan han från de närmaste orörliga vattenlagren, hvika så till sägandes bilda bans stränder, urskijis genom sin indigoblå färg, sin vormare temperatur och den massa simmande sjötång, som han för med sig. Äfvenledes mänga hafsdjur från de tropiska vattnen, t. ex. flyefiskarne och den täcka Velella, följa honom under breddgrader, der de eljest icke kunna lefva, och i förtröstan på hans ljumma böljor vandra de mot norr och nordo-t; i trakten af Newfoundland har strömmen änovu en temperatur af 21 till 22 gr. C., medan hafsytan derstädes kvoappt håller 9 till 10 gr. Under det strömmen sålunda etter hand förlorar i värme och hastighet, men intager allt bredare och bredare utrymme af Occanen, når han upp under Azorernuas meridian, der han åter klyfver sig i två hufvudarmar. Den ena föres af sin natuorliga rörelserigtning och särdeles genom de öfvervägande nordliga och nordvestliga vindarna fram mot Europas kuster samt tränger till en del genom det breda sundet mellan Isiand och StorBritanien in i Norra Isbafvet, der hans sista spår kunna uppdagas ända förbi Spetsbergen och Nowaja-Scwlja. Andra armen vänder sig söderut mot Afrika och de:ar sig vid Cap Bojador åter i två delar, at hvilka den enu följer kusten i nordig nmgtning och löper 1till:sa mot Gibralktars NSusx3, medan den andra fortriöter vägen ät söder och dels utgiuter 35 1 Gulnca-Viken, dels åter blandar sg med den ursprungliga, allmänna equatorialströr men, På detta sau föras vattuen genom cn rotation af 13,000 sjömil tilbaka till den trukt, hvarifrån de utvått vid puss 3 år förut. Etter Humboldts berikning skule en båt, som blitvit ötverlemnad åt strömmen allcna, behötva ungetär 13 månader för att från Cauurs-öarna komma till Caraibiska hafvet vid Caraecag. Härihån tid börjimm af HFlorida-sundet skule den å:er behöfva 10 månader, ty fastän raka vig n är h lt kort, måste ströromen, som följer kustens böjningar, taga en lång omväg af 2,500 siömi!, och strömmen går derjemte blott Jängsamt i degsa af land Omslutna huf. Meua nu måste det upphettade vatinet bana 85 Väg genom den smala kanalen mellan Cuba, Bahamaöarne och Florida, hvurig nom det upprår så stor hastighet, att hela sträckan fråu Havana til barken vid Niwlousdiand tilrygsalägies på 40 dagar. Särski dt hir motsvarar Go fströmmen stt namn; 1y mer djup och mujestätisk än någon flod på tasta landet skär han igenom hafvet. I Bahamakanslen eller F-oridasundet, der ban har en bredd ar 33 til 50 sjönnul (60 på en grad) uppgår hans medelhastighet tll 70 sjömil på 24 timmar, och från Jul till September ända till 96 å 120 mil. Under 26 grader n. br. fann Humboldt, att strömmens hastighet i Maj månad var 80 sjömil på 24 timmar, och på andra sidan Cap HMatteras går han änuu med en hastighet af 77 sjömil. Men från Newfoundland miuskas den alltjemt bredare strömmens hastighet så betydligt, att båten sannolikt skulle b höfva 103 11 måvader, innan den äter uppnådde Canari-öarne. Golfströmmens rigtning förklarar kura öet kommer till, att det tropiska Amerikag produkter kunna i mängd träffas på Atlantiska hatvits östra stränder Med hans tillhjelp ———————— ——————————