Dagens Nyheter – 16 augusti 1865, sida 3

Article Image
Hvarjehanda Nyheter. Stotte! Pierrefonds. Helt nära Compibgne i Frankrike ligger ett gammalt slott med detta namn, som nyligen undergått en grundlig restauration. Det fanns en gång i forntiden feodalbaroner af Pierrefonds, men de bodde icke i detta slott, utan i ett annat, som numera icke finnes till och låg ett stycke ifrån det nu varande. Slottet Pierrefonds grundlades af den hertig af Orleans, broder till Carl VI, som förmälde sig med den sköna Valentine af Mailand och 1407 mördades af hertig Johan den oförskräckte af Burgund. Byggnaden inträffar omkring 1390. Bosquiaux, en berömd riddare, försvarade slottet åt hertigen af Orleans son mot burgunder och engelsmän hela fyra år, tills hertigen af Bedford i egen person öfvertog belägringen och intog det. Ludvig XII reparerade slottet. 1588 togs det af ligan, och öfverlemnades åt en viss Rieux, som derifrån brandskattade hela trakten deromkring. Henrik IV skickade hertigen af Epernon mot Pierrefonds, som af honom förgäfves belägrades i flera månader; 1592, tog marskalk Biron sin väg derförbi och afsköt förgäfves 800 kanonskott mot dess murar; 1593 uppgjorde Rieux en plan att taga Henrik IV till fånga, men blef i stället sjelf fångad och hängd i Compiegne. Kort derefter lemnade St. Chamand frivilligt slottet åt konungen. Under Ludvig XIII var en hr de Villeneuve dess kommendant och försvarade det mot Richelieu. Då gaf denne i uppdrag åt den berömde bastarden af Carl IX och Marie de la Touche, Carl af Valois, grefve af Auvergne, att taga slottet. Han gjorde det också, och nedref det 1616. Dock förstörde man icke byggnaden helt och hållet; detta skulle ha kostat fär mycket möda, ty murarne voro aderton fot tjocka. Eganderätten till ruinerna stannade hos Orleanska familjen och såldes under republiken för 8,100 francs. 1813 lit Napoleon återköpa dem för statsdomänerna, som de ännu tillhöra. Måhända ha aldrig några ruiner funnits, så värda att restaureras som dessa; och kejsarinnan Eugenie har inlagt stor förtjenst derigenom att hon bragte saken på tal och städse ifrigt drifvit på den, ty det hela utgör ett storartadt monument från förgångna tider.

16 augusti 1865, sida 3

Thumbnail