Dagens Nyheter – 16 augusti 1865, sida 1

träffade, försäkrades det att han stod på vippen att bli utnämnd till adjutant hos hertigen af Angoulcme. Allt detta skulle Darius ha fått veta, om han gifvit sig tid att anställa närmare efterforskningar, men med blicken stelt fästad på olficern förlorade han honom icke ett ögonblick ur sigte, då mönstringen var slutad och hvar och en gick hem till sitt. Darius nöjde sig dock icke ed utt skaffa sig kännedom om hvar grefven bodde, utan följde honom i hälarne och trängde sig nästan samiidigt in i huset. Känner du icke igen mig? frågade han, i det hän stod ansigte met ansigte med grefven i dera3 salong. Hvilken fråga, och dertill framställd på ett sätt som autydde förtrolig bekantskap! Iutet under att gretven svarade med en iröga, som var ingenting mindre än artig, nemligeu: Hvem i all verlden är du, karl? — Jag är Darius, svarade den fordne galerslafven, och vi voro i samma fänge:so i Toulon. Kinner du mig nu? — Grefve de WNainte-Heltue inlåter sig icke i risounemanger med en sådan slyngel som du. Packa dig genast bort eller låter jag miua betjenter kasta dig på dörren. — Doat är du som är en slyngel, svarade Darius utan att låta skrämma sg; gretvel jo jag tackar! du är inte mera grefve än jag. Du är Peter Coigvard, hör du? Peter Coignard, som fick 14 ärs galerstraff för inbrottsstöld. — Utan att lyssna till hvad Darius sade drog grefven på klocksträngen. Akta dig för hvad du gör hviskade den andre. Jag ämnade icke göra dig uvågon skada och jag tänkte iake förråda