RAS USA SARA SSR STA MS ANAR SES EAA SA I detta öogoublick kom Tonuilio el Z:pote iorusonde i kojau med en kof i havuden. fanan någon haun fatta hans afsigt och hiudra honom från dess utförande, hade han sänkt kuitven ända till skaftet i bauditens strupe. — Si der ja! sade han, aldrig har min kof träffst så presis på punkten; jag hoppas det der hugget skal skatfa mig iö.låtelse lör många andra! T:gerkatten förblef en stund stående, vacklande ät höger och veuster lik en gammal ek, hvars rötter till hälfter blifvit uppryckta och som darrar på sin gruud; han råg sig omkring, och gBvårt är att skildra uttrycket i hass blick ; den var redan förvirrad; törtvillin, raseri och dödsångest afmålades deri. Han gjorde en ytterlig ansträngning för att för sista gången uttala ena förbannelse, men hang mun sammandrogs på ett rysligt sätt, en stråle af svart blod sprutade ut ur det gapande såret, han föll tuugt till marken, vred sig ett ögonblick som en orm, till stor fasa för åskådarne af detta ohyggliga skådsspel, och blef orörlig: han var död; men p: hans af dölskrampen förvridna ansigte hvilade ett uttryck af oförgonligt hat ännu sedan lifvet öfvergifvit honom. — Rättvisa hair skutt, sade donna Manuell; med hög röst; se der Gud: fiagor! — Låtom 033 bedja för honom! sade don Pedro och föl på koi bredvid lika! Denna lika ädla sBom vackra handling slog an på de niärvaran le; de fö jde ala dvu gamles exvwpel och kuirföllo vid hävs sida. 3å snart Touillo spelat ut ein roll, hade haa uvsect kookast att försvinna från se Hen,