Dagens Nyheter – 12 augusti 1865, sida 3

a ee Söderboar. . (ER a mmstvsm——sw—sesussoem—ns———Å Barbari om skeppsbord. Åbo Underrättetser meddelade för någon tid sedan ett bref från en ung finsk sjöman vid namn Victor Wilhelm Färdig, hvilket innehöll klagomål öfver den till det otroliga gränsande råa och härda behandling, han under en sjöresa skall rönt af sin kapten. Brefvet blef sedermera öfverlemnadt till finska sjoassuransföreningeos direktion, som låtit undersöka förhållandet, hvilket också verkligen besannas af det vid undersökningen förda protokollet. Ur detsamma inhemtas, alt kaptenens namn är C. A. Bernstån, bemma i Björneborg och förande skeppet Ocean från Nystad. Vi meddela här efter Helsingsfors Dagblad en sammandragen redogörelse för undersökningens iesultat, såsom prof på det oerhörda tyranni och den obegripliga rähet om skeppsbord, som ännu icke i vår civiliserade tid bunnit belt och hället utrotas. Kopparslagaresonen, jungmannen Färdig, som är 16 år gammal, har i allo vidhällit sitt anförande i brefvet af den 4 Juli detta år och dertill inför piotokollet utlagt den mustiga sak han förut endast antydt, samt hvilken vi, i likhet med honom, icke anse egnad att delgifvas en större allmänbet, Det anförda, som i hufvudsak intygas af då ombord befintlige matrosen Efraim Edvard Karen, konstapeln Johan Oscar Grönros och jungmannen Gustat Johansson Lindbolm, kan redan vara nog att bevisa barbariet. Färdig bade, enligt sin berättelse till protokollet, den 27 Okt sistlidet år tagit byra å Ocean, som derefter afseglat till Köpenhamns redd, dit allt gått väl. F., som var första resan till sjös, bade för svagt hufvud for att våga sig upp i masten, hade derföre med eget samtycke blifvit anställd som kock, och man afseglade så till Medelhafvet. Kapten Bernsten hade tillsagt Färdig att hvarje dag kl. 7 f.m., 1? middagen och half 7 e. m. hos kaptenen förfråga sig, om maten skulle få uppbackas, samt då hvarje gång hafva med sig en dagg, hvarmed Bernsten tre och flera gånger om uagen tilldelat Färdig en bård aga, ofta omkring en timmes tid, så att Färdig börjat nedväta sitt nattläger, hvarföre han åter bestraffats med daggen. Denna behandling hade ågått Färdig under hela resan från Köpenbamn till Medelhafvet, tilldess fartyget dit återkommit, då afstraffningen upphört. Under resan i Medelbafvet och Spanska sjön hade kaptenen tvingat Färdig att 2 å 3 gånger dagligen med en tross om lifvet gå i sjön, hvarförutan Färdig flera resor blifvit under svårt väder nedbängd med lina under galjonen, för att af sjön öfverspolas. Vid verkställd svinslagt ombord hade kaptenen af svinet uttagit ögonen och anbragt desamma å Färdigs ögon samt derpå tillträgat Färdig om han med desamma såg något. En högtidsdag under julen måste Färdig ta soppa med svinet och gifva hvartannat skedblad åt kamraten, bvarvid, kaptenen varit närvaraude och hotat Färdig med daggen. På återresan, under det tjära blifvit uppvärmd med ett glödgadt jern, för att tjära barkassen, bade kaptenen befallt Färdig att alklada sig samt hemta det uppglödgade jernet från kabyssen och derefter nedlägga sig på akterluckan, derå kaptenen, efter ait först hafva bestrukit Färdigs bakdel med tjära, brännt hans kropp. Färdig framvisade tvenne å ktoppen befintliga ärr, hvilka ban uppgaf balva qvarblifvit efter brännandet. Matrosen Karen intygade att dock dagar förekommit, då Färdig ej blifvit slagen, men att, ehuru skeppet gjord hård fart, kaptenen likväl Jåtit sätta Fardig i sjön, hvarifrån Kan flera gånger upptagit honom. Under svinslagten hade K. legat sjuk och vet derom intet, men historien med soppan Juloch Stefanidagen hade K jemte flera bevittnat. Färdigs ansigte var då oljemåladt. Karen visste ej något om brännandet med jern. Konstapeln Grönroos intygade i öfrigt hvad Färdig anfört, men hade ej sett spisningen med svinet eller brännandet; dock hade han en dag sett F. ligga afklädd på däck samt kaptenen invid honom med jernet i hand. G. uppgaf att han sjelf 3 gånger al kaptener erhållit kindpastar samt att andra af besättningen äfven blifsit afstraffade, hvaribland isynnerbet timmermannen Wermolin och jungmannen Ahlgren mest erhållit aga. Jungmannen Lindholm intygade i öfrigt hvad Färdig sagt, men hade i afseende å bränningen endast hört kaptenen hota att bränna Färdigs kropp och sett honom ligga alklädd på däck och kaptenen sysselsatt med att tjära honon:, hvarnnder jernet befunnits i närheten samt Färdig uppgifvit rop. — MHvarken Karår eller Lindholm bade för egen det att anföra klagomål emot kaptenen. Den förre uppgaf att besättningen fått god proviant. De öfriga al hesättningen äro stadda på utrikes resor, hvarföre något vidare ej kunnat ij saken tillgöras, Frågan förevar den 2 dennes vid finska ajöassuransföreningens direktionssammanträde, då direktionen lärer bafva beslutit att genom agenten underrätta rederiet att direktionen ämnar till delegarnes afgörande hemställa: huruvida BernstÅn, med afseende å sin utvecklade råhet och sina profva förseelser, kan vara berättigad att framdeles föra i föreningen försäkrade ar!yg. MY, 2M IV