Dagens Nyheter – 10 augusti 1865, sida 1

brädtom, sade Tigerkatten otåligt. Hör mig och försök att förstå hvad jag säger: donna Hermosa är endast endast en liten bit härifrån; hon väntar dig, jag har lofvat henne alt föra dig till henne och tillika att framföra några helsningar till hennes far; jag måste derföre nödvändigt bege mig till don Pedros lägerplats. Men, eftersom vi äro så nära min, skall jag följa med dig dit först. Det är minsann inte så trefligt der nu. Af alla mina trogna följeslagare har jag endast fyra qvar; de andra äro döda. — Ja, jag har träffat på det ena liket efter dt andra under vägen. Det är ni sjelf som förorsakat deras död. Hvarföre förde ni dem hit? — Det har jag inte tid att svara på nu. Hvad som är gjordt, kan numera inte göras ogjordt. Nåå, vill du följa med mig? Du kan vara säker på, att jag inte söker lura dig. — Jag tror er alldeles icke. Hvarföre har ni dragit er undan till denna fördömda ort? — Kan du inte gissa det, barn? Derföre att jag ville vara riktigt säker på, att ingen skulle ta mitt rof ifrån mig. — Ni har blifvit bra illa lurad: nu har ni mig här. — Det är svårt att narra mig, svarade Tigerkatten med ett småleende, som icke låter beskrifva sig. Se här har du min bössa; säg åt er vän, som ligger bakom busken der, att han kommer med! Ni bli då två beväpnade män emot en obeväpnad. Är du ändå rädd för att följa mig? Jägaren förblef en stund tyst. — Kom, Estevan! sade han slutligen,