Stenhiertat. Nifvet bland merikoner och vildar. (Fortsättning af Bi-jäsarne.) AM Gustave Almard. (Forts, fr. or 178) Den öfriga truppen utgjordes af de förnämsta invånarne i byn, bland hvilka sågos don Pedro de Luna och hans förtjusande dotter. Tigerkatten steg upp på den sammetsklädda ställningen och stannade framför den förnämsta ländstoleu, 1 bvilken han dock icke satte sig. Don Torribio hjelpte donna Herrmosa af hästen; derpå gick hon upp och ställde sig bredvid Tigerkatten framför deu mindre stolen. Den unge mannens ansigte, som vanligtvis var ytterst blekt, hade purpurns färg, hans ögon voro blodsprängda och han torkade oupphörligt af svetten, som lackade från hans panna; man märkte tydligen att han var ett rof för den häftigaste sinnesrörelse; ty denna afmålade sig gång på gång i hans anlete, trots de bemödandeu han gjorde att dölja densamma. Donna Hermosa stod bredvid sin far endast några få steg från den upphöjda ställningen. Äfven hon tycktes inom sig vara mycket orolig; hon var blek och hennes läppar hårdt sammanslutna. Ibland genomlopp en nervös darrning hennes kropp, och en flyktig rodnad öfverfor hennes ansigte. Under hela tiden ha