Dagens Nyheter – 3 augusti 1865, sida 1

ringen kommer att sända hit, så snart underrättelse ingått om hvad hir passerat. — Är det då så svårt att bringa Tigerkatten på andra tankar? -— Ja, jag har försökt på allt sätt att öfvertyga bonom; jag har framlagt alla upptänkliga skäl mot hans beslut; men det har inte bjelpt. Den der karlen har något mål i sigte, som ingen annan än han sjelf känner; han påstår sig vilja omskapa rödskinnen till civiltseerade menniskor; men det tror jag bara är en förevändning. — Ni förskräcker mig, don Torribio; om det är så som ni säger, hvarföre öfverger ni inte deune man. Kan jag det, jag? svarade han i bedröfvad ton. Jag är ju nu on affälling; eller hur, min fröken, år jag into det? Ehuru framtiden tycks småle emot mig, har jag sedan vågra dagar intagits afen oöfvervinnerlig modfälldhet, jag ser allting i svart, jag känner mig trött vid lifvet och har förkänning al en stor olycka. . oo Donna Hermosa kastade på honom cn förstulen blick. — Förjaga dessa dystra tankar, sade hon, er framtid är betryggad; ni har intet ondt att vänta. — Jag tror det; men ni vet sjelf, min fröken, att till och med mellan bägaren och läpparne finnes rum för en olycka. — Seså, don Torribio, var glad nu! sade don Pedro i munter ton. Kom och ät med os8; förmodligen blir denna måltid den sista, vi få spisa tillsammans före den der cerei