Dagens Nyheter – 27 juli 1865, sida 3

i så fall att göra resan från Stockholm genom södra skärgården för ombytes skull. —son. Doktor Pritechards brott. Doktor Pritchards dom har icke förvånat någon som följt ransakningen om hans förfärliga brott. Dag för dag upptäcktes nya bevis, och allmänhetens fasa steg till sin höjd. De omständigheter, under hvilka denne bildade man tog lifvet af två qvinnor som älskade honom, äro så upprörande, och visar en natur så grym, att vi fåfängt söka dess make. För en lumpen liten penningevinst, och för atwt dölja en kärlekshandel med sin tjenstepiga, uppoffrade han, den högt aktade läkaren, sin hustrus och sin svärmoders lif. Dag för dag såg han sina barns moder. den älskande qvinnan som uppoffrat allt för honom, förtvina under sin känslolösa hand. Han såg sina offers långsamma dödsqval, utan att känna medlidande, han hörde sina barns jemmer och gråt; men det rörde icke hans bjerta. Detta fasansfulla drama påminner oss om den grymme mördaren La Pommerais. Pritchard är icke mindre brottslig än denne hans fransyska föregångare, tvärtom, han är i flera fall brottsligare. Den aktning Pritchard åtnjöt som läkare; den omständighet att han stod nästan öfver all misstanke, det sken af sann gudsfruktan och heder som han förstod att gifva sig, allt detta gör utförandet af hans brott ännu mera djefvulskt. Vi hafva märkt huru brottslingens höga ståndpunkt hardt när hade undandragit honom rättvisans händer; vi hafva sett att en läkare kan stå vid patientens plågoläger och se henne lida af giftets verkningar, utan att yttra ett ord som kan rädda henne. Fruktan att skada läkarekårens anseende tillslöt läkarens mun, och mördaren fick fullborda sitt brott. Då mördaren hörde sin dom bugade han sig artigt för juryn och domstolen. Pritchard glömde lika litet etiketten, när hans dom upplästes, som den tystlåtne läkaren, då han stod vid offrets dödsbädd. Dödsstraffets anhängare skola begagna detta fasansfulla brott för att visa huru nödvändigt det är att dödsstraffet står qvar i vår lagskipning. De skola säga, att den allmänna rättskänslan icke kan tillfredsställas annat än genom att se i galgen den brottsling, som under skydd af sitt stånds privilegier, och under det religiösa hyckleriets täckmantel, genomförde sin gräsliga plan; de skola stödja sig på den skrift doktor Pritchard uppsatte vid sitt offers dödsbädd, och som lyder; Den 17 februari 1865. Min egen. älskade hustru, Mary Jane, har nu saligen afsomnat i en ålder af trettioett år. Inga plågor omgåfvo hennes dödsbädd, utan gick hon hädan, fridfullt och lugnt, som ett Guds lamb. Må Herren Gud, Hans Son och den helige Ande välkomna henne i sin himmel. Bed, bed för mig deroppe, du min evigt älskadel Fräls oss o Herre för din songs skull. Amen. Detta djup af hyckleri ropar högt på straff; men det är just brottets hemska beskaffenhet, som ger oss anledning att varna för den våda och det onda som ligger i att straffa brottslingen till lifvet. Som aträttningarne nu utföras äro de blott ett frispektakel för en hop af druckna och ilaster försjunkna menniskor, och en skamfläck för vår civilisation. Dessa blodiga skådespel kunna endast förvilda åskådarne och sätta den stora publikens känslor i svallning; de orsaka till och med ett djupt och farligt ondt, derigenom att de väcka medlidande för brottslingen, som blir en slags martyr. Det förfärliga i det straff han undergår gör att publiken intresserar sig för honom; brottet förglömmes då man ser den fasansfulla död som brottslingen nödgas att lida. En annan sak är, att tvifvel alltid uppstå hos några om den afrättades brottslighet (blotta tanken på att han möjligen dör oskyldig är en fasa för hvarje känsligt hjerta) och sakta går den tanken genom hopen: Täuk om han är oskyldig ! Tankar och tvifvel likt dessa äro mäktiga skäl för dödsstraffets afskaffande, och den dag skall nog komma, då galgen och stupstocken försvinna för den stigande upplysningen, ty hvarje bildad menniska bör inse, att blotta möjligheten att taga lifvet af en oskyldig menniska är tillräcklig för att jaga bort den sjelfviska fördomen som lärer, att vår säkerhet till lifvet består till en del uti den lurande mördarens fruktan för snaran och bilan. mA! Hvarjehanda Nyheter. En underbar kur, I Union de