Dagens Nyheter – 27 juli 1865, sida 2

Jag tror inte, det är rådligt att vi ge oss utaf så här ensamma. — Ni har mycket rätt i hvad ni säger. — Ni förstår väl, återtog don Torribio, att ifall rödskinnen skulle anfalla oss och taga er, som är guvernör på fästningen, till fånga, kunde följderna deraf blifva mycket svåra för San Lucars invånare. Jag bryr mig föga om mig sjelf; blir jag gripen, så vinna rödskinnen icke mycket derpå; men med er är det en annan sak. Jag ber er allvarligt besinna detta, innan vi ge oss utaf längre. Hvad säger ni sjelf om saken? : 7 — På min ära, jag säger ni talar klokt, öfverste; det vore verkligen en oförlåtlig oförsigtighet att ge oss af utan eskort. — Således... — Således få vi lof att taga en sådan med 038. — Ja, genmälde don Torribio, då kunna vi vara fullkomligt lugna. Men huru många man skola vi ta? — Åh! tio på sin höjd. — Bah! tag åtminstone tjugu; man vet icke för hvilka äfventyr man kan råka ut på landsvägen . den här tiden på natten. Det är ju inte omöjligt att vi bli anfallna afett hundra indianer; . man försvarar sig inte då med tio man. — Låt gå för tjugu då, eftersom ni önskar det, svarade don Jose, något uppsluppen; var sjelf så god och utvälj dem! — Det skall jag göra, sade don Torribio med ett tvunget leende.