Dagens Nyheter – 26 juli 1865, sida 1

0 VV VS SM TA MIAMIRAARNSS De båda fruutiwrena gingo in i huset, och don Estevan satte sg helt tankfull jå bron, för att der afyskta dras återkomst. Han lLebhötde icke väuta länge, Inom tio minuter voro fiuvtimren tillbaka. De hade iklidt sig den drägt, som begagnas af rödskinnens qviunor; i likhet med dessa hade de målat ansigtena, så att de voro alldeles oigevkäuliga. Estevan kunde icke återhålla ett utrop af beundran, då han blef dem varse; han fann : förklädnaden utomordentlig lyckad. — Åh! sade han; mun kan inte skija er från indianskor. — Tror ni då, svarade donna Hermosa med ctt irociskt smålecnde, att don Torribio är den enda, som har rättighet att maskera sig? : — Hvem kan disputera med en qvinna? utbrast don Estevan och skakade på hufvudet. Hvad vill ni nu, jag skal: göra? fortsatte ban. — Nästan ingentivg, svarade donna Her: mosa ; ledsaga oss bara till lägret. — Än sedaa? — Det öfriga sköta vi sjelfva. — Men ni tänka väl inte stanna ensamma bland hedningarne? — Jo, det är just, hvad vi måste göra — Min mor! sade den unge mannen bedröfvad, vill ni då falla i det der fördömda packets våld. : — Lugna dig, min son, svarade den gamla damen; jag iöper ingen fara. — Men ändå .-— Esteven! inföll donaa Ilermosa, jag ansvarar cr för er mor