Dagens Nyheter – 25 juli 1865, sida 1

Stenhjertat. Lifret bland mexikaner och vildar. (Fortsättning al Bi-jägarne.) AA Gustave Almard. (Forts, fr ur 169 — Huru går det? frågade han Carlocho med låg röst. — Åh! han tar sig, svarade denne. Det är förvånande hvad åderlåtningen gjort honom godt; ban har redan öppnat ögonen två gånoger och till och men försökt att tala. — Hm! Vi ha ingen tid att förlora då. Ni skola nu binda för ögonen på honom, och för att han icke må kunna taga bort förbindningen med händerna, få ni lof attäfven bakbinda dessa. HFörsigtigheten bjuder oss att göra detta; men vi skola gå till väga med all möjlig mildhet och varsamhet; ni förstå väl? — Ja, Gudbevars! man behöfyver väl inte vara en spåman för att begripa det. — Och nu fort till verket! Inom fem minuter skola mina order vara verkställda och inom tio böra vi redan vara på väg härifrån. Den sårade hade verkligen efterhand kryat upp sig; ty såsom hböfdingen sagt var intet af hans många sår lifsfarligt. Det var blodförlusten, som ensam vållat den vanmakt, hvari han fallit. Hen hade småningom återvunnit så mycket medvetande att han förstod, i hvilka händer han befann sig, och ehuru han ännu var