Dagens Nyheter – 21 juli 1865, sida 3

vi pu skola ingå ett aftai, och att vi båda mäste, kosta hvad det vill, uppfylla de förbindelser, vi genom detta aftul ikläda oss. — Hvilka edra vilkor än må vara, gå går jag obetingadt in på dem, ropade dena unge manven; bara ni släcker min hämdtörst. — Nåväl! svär vid ailt hvad heligt är, att hvad än må förefalla oss emellan, hvilket beslut vi än må fatta, ni aldrig för någon skall omtala innehållet af vårt samtal. — Jag svär det vid min ära, herre; ni kan tala med fullt förtroende. — Ni frågade mig för en stund sedan, hvem jag var; jag vill nu upplysa er derom: jag är Tigerkatten! Don Torribio spratt ofrivilligt till, när han hörde detta fruktade namn uttalas; men han hemtade sig genast. — Jaså, sade han; ert namn är mig då en säker borgen för alt bämdförsöket skall krönas med framgång. — Jag skulle tro det, svarade banditen med ett försmädligt grin; jag är känd sedar gammalt häir i orten. Nu skall jag säga er mina fordringar; men tänk väl på, hvad ni hör, öfverväg noga mina propositioner, innan Ni svarar; Ly, jag upprepar det ännn en gång, jag skall tvinga er att uppfylla de förbindelser, oi åtager or. i — Tala! svarade don Torribio otåligt; jag har ju sagt er att jag vill, att j2Z måste hämnas. — Hör då, och kom ihåg er od! tag ämnar just nu företaga en expedition mot presidiet San Lucar, som jag beslutat bemäktiga mig till hvad pris som helst. Jag har samlat