Dagens Nyheter – 17 juli 1865, sida 1

deras handlingssätt; jag för min del tror bestämdt, att de anföras af någon skicklig och krigsvan höfding, som de blindt lyda, och som opererar efter någon på förhand uppgjord plan. Det der tycks inte vara att leka med, sade guvernören. Majoren skakade på hufvudet. -— Hvarför har ni inte hunnit hit förut med underrättelsen? sade han. — Tidigt i morse blefvo jag och mina kamrater plötsligt omringade af ett par hundra sådana der satar, hvilka tycktes rentaf uppstiga ur jorden. Vi försvarade oss som lejon. En är död och två sårade; några lyekades fiy, och bland dem är jag. Jag afvaktar nu de order, ri har att ge mig. — Skynda tillbaka till er post så fort som möjligt! Sig till, att man ger er en uthvyilad häst. — Jag afreser genast, herr öfverste. Pablito helsade och gick sin väg, Fem minuter sednare hörde man ljudet af haus häst, som ilade bort i galopp. — Nå väl! sade öfversten och såg på sina båda gäster; hvad var det jag sade? Slogo inte mina aningar in kanske? — Don Ferrando steg upp från bordet. — Hvart tar ni vägen? frågade öfrersten. — Jag far tillbaka till godset Cormillo. — Goenast, utan att 2fsluta frukosten? — På ögonblicket. Jag pinas af en förfärlig oro. Indianerna kunna anfalla Cormillo, och Gud vet, hvad följden blir deraf, — Cormillo är starkt befästadt; dock tror jag, donna Hermosa skulle vara i större sä