Dagens Nyheter – 10 juli 1865, sida 3

Landtbruksmötet på Wårby. (Forts. Nionde frågan: Har senaste stängsellag i någon mån inverkat på kreaturs-skötselns ordvande? Om denna fråga uttrycktes den opinion, att den bestämdt verkat välgörande för jordbrukaren hufvudsakligen derigenom, att man vn ytterst sällan är ofredad of annans kreatur, hvilket under förra förbållandet alltför ofta var fallet. Vionde frågan: IMvilka nyare rön äro gjorda, rörande imflyvandet af fodrets mängd, och sättet för ut: fodringen ? Föranledde ingen diskussion. Eljte frågan: Kan man vanta, att de åtgärder, som at Ha hällvings sällskapet blifvit vidtagua för skoxahushällmingens befråmjinde, skola i framuden medföra dermed åsyftad nyva? Jägmästaren Björkman var öfvertygad om, att de åtgärder Husnå luingssällskapet vidtagit skola bära goda frukter. Att skogsegarne inom länet äfven allmänt insett detta bevisades deraf, att den anställde torstmannens biträde blitvit till den grad unlitadt, att han ensam ej hann med att fullgöra alla ingågna reqvisitioner på råd och hjelp. Att detta till en dei berodda pa det låga arfvodet och dem person, som inuchade befattningen, var gilvet. Husbålln. sällsk. hade i deta fall gjort ett lyckligt val. Men hvarje skogsegare, som vore mån om 8m skogs framtida bestånd, hade lärt sig inse, au för att kunna 1å skörda uåste han äfven så; och om huns arbete sent nog lönades och skörden växte långsamt till mogaad, borde ej glömmas, att den jord, hvarpå den växte, vj kunde bära något auna. DB klagligen tunnas många, som ej vilja göra någoutng annat för framiden, än hvad de sporras till at den kor:syntaste egennytta och för dem var det uaturlgtvis hutvudsak att 1å sitta yxan i gång. Tal. förordade en unslutuing till Nyköpings läng inkomna förslag, aut bäda länen skulle förena sig om den skogsskola, som i Nyköpings län redan fanns inrättad, ty det vore på tid, att äfven allmogen finge någon id om skogshushållning, och det är dessutom högst nödvändigt utt vana personer öfvervaka utförandet af de planer, som jägmästaren blir anmodad att uppställa. Tal. hemställde dessutom, om icke hush. sällsk. genom någon åtgärd ville befrämja samlandet af skogsfrö inom landet, der vi ännu hafva så rikuga tillgångar derpå, så att vi kunde slippa se det sorgliga förhållandet, att utländningen låter sig at oss ganska bra betalas för en artikel, hvaraf tunntals årligen förmultnar i våra egna skogar. Frågan skulle af förv. utskottet behbandlas. . Frih. A. Hermelin. Förordade hush. sällsk. vidtagna åtgärder. Hvad som jordegarne i allmänhet försummade mer än deras egentliga skogsodling, var deras hagar. Hagarna utgjorde dock nära 4 af lävets afrösningsjord. Detta törhållande var så mycket mera besynnerligt och anmärkningsvärdt, som hagmarkerna Vanligivis äro bevuxni med idlare trädslag, på markuaden visserligen mindre efterfrågadt, men dock alltid högre i pris. Ingen export af t. ex. björk hade förekommit, men hvad bindra