Dagens Nyheter – 10 juli 1865, sida 2

——— — AAA fart ila oss förbi, förtö.jd ar en hel bop rod vargar. Vi befriade honom från hans fien der. Men som vi väl kunde förstå, att här sten icke varit utan ryttare, och vi kände till den här skogens faror, så började vi anställa spaningar och fördjupade oss ända hit. Ert rop vägledde oss. — Tack! svarade dou Torribio; jag skall söka ersätta er för det besvär ni haft för min skuld. Åh! det är icke värdt avt tala om sådant ou. Se här har vi er häst; om ni behagar, kunna vi ge oss utaf straxt. Den unge mannen utsträckte handen. — Nej, vi bli qvar här, sade han; vi kunna inte träffa på en plats Bfom lämpar gig bättre än denna för det samtal Vi skola ha med hvarandra. (Forts.) En kär bagaregesätl tillsinde på Wilhelmina-dagen sin flamma en jättestor saffranskringla sBom var utsirad med dagens namn 1 russin och korinter. Följande originella vers, som en god vän hjelpte honom med att författa, atföljde gåfvan: Wilhelmina, sköna flicka! Mönster utaf dygd och vett; Du som alltid vet dig skicka Liksom ingenting skull skett, — När om qväll jag ögat sluer, Så är Du min taukes mål — När om morgonen jag njuter Kaffet — dricker jag din skål! Aprepos om kaffe, Mina — Du miu hulda, ljufva skult — Mottag — men Da får ej grina — Hvad Dia älskoiog gjort i naw