Dagens Nyheter – 8 juli 1865, sida 3

men som hvar och en väl kände sina tillgångar, borde han ock rätta sig derefter. Friherre Raab gjorde anmärkning mot föregående tolkning at ordet vexelbruk, hvarmed egentligen förstods detsamma som att vexla om med växter på samma fält. Kunde ej heller ingå på att hvad vi allimänligen mena med vexelbruk skulle fordra större arbetsstyrka; talaren hade funnit det vara tvertom; äfven ville han anvmärka, att man funnit det nyttigt i Norrland likaväl som i Skåne att låta olika växter följa efter hvarandra — och vore väl detta butvudprincipen i det 8. k. nyare laudtbruket, och om man cj ville kalla det ett system, så var det i allu fall ett uttryck för en sak som begreps af alla. Herr Olelberg vidhöll sim menivg, biträdd af frih. Leuhusen, som för egen del tillade, att han ansåg det oklokt att frångå en uppgjord plan, hade dyr erfarenhet at de vådhga följderna bäraf och tillrådde hvar och en att afhålla sig derifrån. Ättonde frågan: Wvilka framstående förändringar i afseeude på jordens brukningssatt hafva under 8euare tid egt rum, och i hvad wmåu hafva verkställde draiverings-ar beten visat inflytande och varaktighet? Föranledde ingen annan diskussio. än att hr Odelberg omtalade att han vid sin egendom ännu hade fullkomligt goda täckdiken, lagda för 35 år sedan af sten, men hads samtidigt lagda risdiken för längesedan upphört att göra vytta. Talaren hade dessutom funnit att täckdikningen visat förvånande ringa verkan på styf jord, ja nästan ingen, churu han hade fullständigt drainerat den. Jord, som lider af bottensyra, fordrar dock oeftergitl:gt aut blifvy täckdikad, men icke på det säuet som hos oss vanlgen tillgår, att de gamia öppna dikena fördjupas och i dem rörleduingar läggas, ty dermed gör man en högst ringa, om ens någon, förbättring; nej, tiäckdikena måste läggas tillräckligt mniära hvarandra, 24 å 30 fot, och göras så djupa att de nä det vattenbehållande jordlager, hvaraf syran uppstått. Tickdikningea hade dessutom den stora fördelen att åstadkomma lättnad vid jordens skötsel, hvaraf arbetsbesparing uppstär. (Foris.)