lns. beder att hvarken domaren oller åkla: garen i Lindbäckska målet, hvilka för ins. äro alldeles obekanta personer, och andra, ej må I tyda dessa ins:s yttranden annorlunda är hvad I dermed åsyftas. Man kan vara försvarlig både domare och åklagare, fastän man genom bristandu erfarenhet icke är vuxen att sköta en Lindbäck, och derföre har det ock förundrat ius8. och flera, att icke hofrätten sändt sina skarpaste knifvar, som man säger, att taga hand om Lindbäckska målet, helst det vid första upptäckten visade sig att man der hade för sig eu af de djerfvaste och mest utstuderade brottslingar man kan tänka sig. Man har ju offentligen talat om stora anledningar till andra af Lindbäck begångna brott hvarigenom han skuile hafva kommit i besittning af andras egodelar. En ytterligare och fullständigare utredning af saken skulle ju således kunna leda dertill att Lindbäck blefve dömd att till rätta egarne återbära hvad han genom brott tillvällat sig af deras egeudom, innan hans hufvud lägges under bilan. Det förefaller ins. gom domstolen alltför lätt öfverhalkat Lindbiäcks uppgift att han fått arseniken genom att afskrapa den från ett tåfat med så kalladt fluggitt, och dito mamsell Ågrens vittnesmål om den saken. Man skall besinna, att, för att hålla oss blott vid hvad Lindbäck bekänt, han har med det gift sowm en enda gång blifvit af mamsell Ågren tillagadt för fugor afdagatagit tre monniskor, och, efter de sannolikaste anledniogar, uppdagade under ransakniogen, fem särskilda gänger försökt att dermed förgifta den der obotligt gjuke gubben i Huken, som frölstes endast derigenom att han skjöt det illa smakande nattvardsvinet ifrån sig då Lindbäck ville hälla på. Är det möjligt att från ett sådant qvantum fluggift kunna erhålla arsenik tillräckligt för att dermed afdagataga tre menniskor, och dessutom hafva ar samma qvautum arsonik till fem andra försök, hvartill Lindbäck med sin erfarenhet i den vägen nog baft tillräcklig dosis för hvarje gång han gjorde försöket med gubben i Huken? Detta ser åtmiustone otroligt ut. Månone det icke hade varit skäl att mamsell Ågren fått tillaga fluggift med arsenik såsom hon, enligt egen uppgift, brukat både i Silbodal och förut på Dalsland, så hade sakkunniga personer väl kunnat bedöma om qvantiteten varit nog stor för att dermed kuuna taga lifvet af så många menniskor. Utan att sätta den ringaste tro till Lindbäcks uppgift att hafva mördat af kristligt medlidande och tvärtom tydligt inseende att den öfvernaturligt förhärdede brottslingen framkastat detta blott för att gifva färg åt gina motiver då han efter allt hvad som kommit i dagen ansåg för klokt att bekänna, för att derigenom försöka få slut på alla vidare uudersökningar, forskvingar och graföppnivgar, tror dock ins. att man på denna Lindbäcks egen uppgift kan och bör grunda ytterligare undersökningar. Denna Lindbäcks barmhertighet att mörda folk för att göra slut på kroppsligt lidande, så systematiskt ordnad som ban sjelf uppgifvit, har väl icke kunnat tvert blitva hans grundsats sedan han för fyra år sedan kom till Silbodal, hvadan man, synes det 1ns., just af Lindbäcks egna ord om hans barbariska filantropi, kan, och måhända har pligt att på Dahlsland i Skålleruds socken och trakten deromkring hålla polisransakningar om de döda, som (derigenom: möjligen äfven bli de dödade, hvarjemte alla de som hefva någon ledtråd till resultaterna af den Lindbäckska menniskokärleken böra skynda att lemna vederbörande alla de uppgifter som till sakens och sanningens upplysning lända kan. Som på annat ställe i dagens nummer synes, har man gått 1 författning härom. Betydlig menniskokännedom behöfves ej för att inse att den menniska som efter sin bekännelse om det gröfsta brott i verlden, och ögonblicket efter sedan dödsdomen är öfver honom afkunnad, ställer gig att hålla rediga tal, olika formade allt efter förhållandet med de personer till hvilka han talar, är så förhärdad att någon sann ånger inom hans bröst icke är tänkbar. Och just detta phykologiska fenomen kräfver derföre den noggrannaste undersökning som svensk lag kan åstadkomma, och hvilken heller icke lär utebli då handlingarna i målet hunnit blifva underställda vederbörlig öfverrätt; och tror Ins., att hvar och en, af skyldighet emot samhället, under tiden bör draga sitt strå till den stack, hvarifrån ljus sluteligen väl skall spridas öfver de brott och den brottsling som, till mensklighetens ära, stå alldeles enstaka 1 svenska brottmålsannalerna. NR ——————— LL Lindbäcks ogerningar. Aftonbladet för i går afton berättar att i måndags afton blef den för 25 år sedan aflidne inspektoren Ågrens graf öppnad och hans stoft unntacset för att undergå mediko