Dagens Nyheter – 26 juni 1865, sida 3

Article Image
SEE ff Lyon. ivarjehanda Nyheter. Märkligt fall af skendöd. I Newcastle gick nyligen en gosse om 12 år, vid namn Baten till sängs efter att ha ätit dukvigt af en rabarberkaka. Då hun vaknade följande morgon, kände han häftiga pågor, som fadren sökte stilla med några evukla medel; men hans försök voro fruktlösa och gossen afId. Man vidtog förberedelser till hans begrafning, och fadren gick ut för att skaffa sig dertill nödiga dokumenter, hvilka dock vägrades emedan ingen läkare behandlat gossen under hang sjukdom och ingenting fanns som antydde dödsorsaken. Obduktionen blef anbefalld. Två dagar efter dödsfallet skickades bud efter en läkare, och då denne icke var hemma, och man fruktade att liket skulle hastigt förruttna i det varma vädret, efterskickades cen annan läkare och hans biträde. Med sina obduktionsapparater under armen och i ällskap med den aflidnes far begåfvo de sig till sorghuset; men man kan tänka sig fadrens förvåning, då han vid framkomsten fick se sin son, den han i två dagar ansett död, stå i dörren liksom ingenting passerat. Han såg aldeles icke ut som något spöke eller som någon, den der besökt andra verlden eller uppstått från de döda; tvertom strålade han af lif och helsa. Den förbluffide fadren kunde knappt tro sina ögon och läkarne började tro att man drifvit gäck med dem. Men gossen berättade sjelf huru saken tllgått. Han visste aldeles icke af att han varit så nära att bli lefvande begrafven. Allt hvad han visste, var att han sofvit, och då han vid uppvaknandet icke fann någon i huset, steg han upp och råg sig om efter någon mat, emedan han kände sig mycket hungrig. Han hittade några ligg, som han kokade, hvarefter han gick ut i lycklig okunnighet om huru nära grafven han varit. Läkaren menade att det var lyckligt för honom att han kommit till hf igen just då, ty om det räckt blott en halttimme längre, så hade han troligen strukit med på försöket att utfundera skälet hvarför han upphört att lefva. Hlubbar för wnga anän. Man hör ofta klagomål ötver hur vår tids ynglingar lefva ett kropp och själ förstörande lif, genom att tillbringa sina lediga stunder på källare och schweitzerier. Detta giller mest ynglingar af de förmöghare klasserna, och dem hvilka erhållit hvad man kallar en god uppfostran. Efter att hafva slutat sin kurs vid skolan eller universitetet inträder ynglingen på handelsbanan, embetsbanan eller erhåller han någon annan dylik sysselsättning, som l-mnar honom mycken tid öfrig till hvila och nöjen. Hvar skull han tillbringa dessa timmar? Högst få hafva den lyckan att njuta af ett förädlande fami!jelif, de flesta äro lemnade alldeles åt sig sjelfva, och hvad är då naturligare än att han tar sin tillflykt till källaren, ner med hvilka han kan tala och utbyta åsigter. I England har man sökt utrota källarlifvet genom att inrätta så kallade Youthis Clubs, (Klubbar för ungdom) och detta medel har visat sig mycket verksamt. Dessa klubbar utgöras af stora och vackra lokaler, hvarest ungdomen finner en mängd tilifällen till förströelser af ädlare natur. Der finnas bord för schackoch damspel, för tidningar och tidskrifter, och framförallt finns der att tillgå ett väl försedt bibliothek. Föreståndaren och ordningsmännen behandla alla på ett artigt och förekommande sätt, och uppbjuda allt för att göra vistelsen der behaglig. 9Sekreteraren i klubben vid St. Georges Hall har nyligen utgifvit en liten broschyr, deri han bland annat nämner, att intet tvång användes annat än det som är nödvändigt för den allmänna begvämligheten och snyggheten. Också söger ban: det är glädjande att stiftelsen kan fägna sig åt den mest kolossala framging. Har och en som besöker klubben kan äfven intyga detsamma, ty rummen äro alltid öfverfulla. Hvarje medlem betalar en liten inträdesafgift och sedermera en obetydlig veckoafgift, och eger han då också rätt att erhålla lektiover i åtskilliga nyttiga ämnen. Uudervisning är icke glömd, men klubbens förnämsta iändamål är att tillhandahålla god l1tteratur och gitva tillfille till angenämt sällskap. Dessa inrättningars framgång i England, der de förökas med hvart år, gifva svar på den fråga som så ofta upprepas hos oss. Huru skall man kunna motarbeta vår tids ungdoms tilltagande utsväfningir? der han vet att han råkar bekanta och vänÅr mm Em ER a Am

26 juni 1865, sida 3

Thumbnail