Utrikes Nyheter. Preussen. Den 17 dennes upplöstes landtdagen i konungens namn af ministerpresidenten Bismarck med ett tal, hvaruti, som förut är antydt, han beklagade att representantkammaren genom sin gensträfvighet hindrat genomförandet af konungens landsfaderliga planer, och förklarade att regeringen utan att bry sig om vare sig skriftligt eller mundtligt motstånd, stark i medvetandet om sin goda rätt och dito vilja, ämnar fortgå på den väg den hittills beträdt, och som den anser vara för landet riktig och helsosam. Herrehuset fick deremot emottaga en allerhögsta tacksägelse för visad trohet och nit. Det förklarade sig också, omedelbart från landtdagens upplösning, vilja i ett för allt, understödja regeringens politik, bevilja ministerens budget och samtycka till marinlånet. Wyskland. Den af adliga egendomsegare bestående patriotiska föreningen i Wismar har vid sista generalförsamling såsom medel mot utvandringen och bristen på arbetsfolk rekommenderat näringsfrihet och hemmansklyfning. Nöden måtte verkligen vara bra stor, då de mecklenburgska junkrarne måste adoptera liberala åsigter. HRysstand. Efter en lång följd af framgångar ha ryssarne under general Eudokimotf lidit ett alfvarsamt nederlag vid Tschimlett i Kokand, nära Taschkend, hvilken sednare stad utgjorde deras egentliga mål. — Naturligtvis ha ryska blad ingenting att meddela härom. . Frankrike. Prins Napoleon skall ha gifvit kejsaren tillkänna sin önskan att lemna Frankrike, och derpå fått till svar, att han för sin egen person kunde göra hur han behagade; men att kejsaren, hvad barnen angick, i egenskap af familjens chef fordrade att kronans närmaste agnater stadna i Frankrike. Målarinnanu Rosa Bonheurs utnämning till riddare af hederslegionen har gifvit anledning till efterforskningar, som visat att flera qvinnor förut blifvit dekorerade. Napoleon I gaf korset. åt en barmhertig syster och en marketenterska, Cavagnac likaledes åt en barmhertig syster, som under 50 år egnat sig åt de fattige, och nuvarande kejsaren dekorerade Mairens i Berry fru som, under det hennes man ledde Decembervalen 1852, försvarade Mairiet mot orfostiftare och dervid blef svårt sårad. Arbetsinställningarne i Paris ha ännu icke slutat. Bland andra ha som bekant kuskarne på de publika åkdonen fordrat högre aflöning, emedan publiken, efter taxans förhöjning, ej mera ger några drickspenningar. Denna fråga är ännu ej bilagd, och följden deraf var att det den 15 juni 1865 icke fanns att tillgå en enda droska i verldsstaden i Paris. Polen. Den redan under sista upproret föreslagna förstärkningen af Warschaus och Modlins fästningsverk skall nu sättas i verket. Befallning derom är redan utfärdad. falien. Vid firandet af kristi lekamensfesten i Neapel anställdes ett betydligt tumult i de till katedralen stötande gatorna af en hop bourbonister och klerikale, uppgående till omkring 400 man. Man ropade: lefve religionen, lefve Kristus! ÖOrostiftarne, och bland dem några prester, drefvos bort af folket och ;ågra häktningar företogos. I följd af denna händelse fordra tidningarne förbud för alla processioner utom kyrkorna. Amerika. Regeringen har träffat anstalt att koncentrera 100,000 man i Texas och att starkt befästa gränsen mot Mexico. General Sheridan, som skall ha befälet öfver trupperna, har fått order att gifva noga akt på tilldragelserna på andra sidan Rio Grande.