Dagens Nyheter – 17 juni 1865, sida 3

? villebråd, till och med om jag minnes räft 200 rdr för en enda liten rapphöna, för att ick tala om jösse, som äfven är fridlyst; mer att skjuta leivande ålar i luften, det måti väl icke vara belagdt med så synnerligen bög böter. En f. d. numndeman i Ljungby socker har för omkring en vecka sedan i sin skog, i fria luften, på minst 30 aluars höjd skjuti en lefvande äl, Et enda hagel tog honom igenom buken, hvarefter han kom neddammendes och befanns väga 3 skålp. Detta låter visserligen otroligt, men är dock saunt. Bsesrdfarna friang. En ledamot af engelska parlamentet har uppskattat hundarnes antal i Irland til 1,500,C00, men en annan menade att der finnes minst 2,000,000. Tidvingen Morning Herald tror tör sn del utt Irland eger minst 2,500,000 hundar. Visser ligen finner man vanligen icke mer än en hund i hvar kojs, men besökaren kan vara säker om, att innan han hinner dit, bli öfverfallen af ett dussin hundar, som siryka omkring egorna, och hvilka djur iro långt starkare och vildare än dem som bålla vakt vid de nordamerikanska ivdisnernas hyddor. Innan polhsen inrättades och tiggeriet förbjöds i Iriand voro landtbrukarne nästan nödsakude atv håla sig stora och starka hundar, för att skydda sig mot tiggare om dagarnue och röfvare om nästerua; men nu, då Irland bhfvit ett ordnadt samhälle, ba hundarna blifvit en riktig landsplåga. Icke allenast minniskor, utan ätven hästar, kor och svin anfallas ar de haltvilda bestarna, och i hvarje by finns numera en eller två kloka gummor, som har full sysselsättning med att bota kreaturen för bundaurnes bett. DPiamarfer ha blifvit funna i några af Californiens bergsströmmar. Chicago och S?. Louis jernvägsbolag har börjat använda passagerarvaznar af jern på sina banor. Dessa vagnar äro betydligt lättare än vanliga trädvagnar af summa rtorlek. Rejvarinxar al Rysstand spenderade endast 1,080,000 rår under sitt sju månaders vistande i Nizza, Hisesiek begraefninrg i furfraHem. Tilningen Årarat Ådvertiser berättar: I torsdags passerade genom studen Talbot en vagn, som förde stoftet af en kines till den sista boningen. Vugnen föregicks af en curopisk likbjudare och en kines, samt efterföljdes al omkring 40 stycken kineger. Då liktåget anlände till kyrko ården, hvarest grufvin var upptagen, förorsakades et uppebåll derigenom utt grafver måste gräfvas om, så att den döde fick ligga med ansigtet mot vester. Sedan kistan ändtligen blifvit nedsänkt förrättade prestmanner Gower jordfästmngen efter protestantiska kyrkans ritual, ty den attidne hade öfvergått till kristendomen, hvarefter grafven igenkastades och den dödes elägringar och vänner lade bröd och hällde vin på grafven. En lefvande tupp offrades med många ceremonier innan procesgionen återvände till kinesernas läger, der eu storartad fest var anordnad. Om man undanter tuppen, brödet och vinet, så tycks det gå till vid kinesernag begrafuingar ungefir som i vårt land. A arv?