Dagens Nyheter – 17 juni 1865, sida 1

mm RAR AES EE EEE KARE RR ERA ERE EES a Morgonen började gry just då han kom fram till hyddan. Det djupaste lugn herrskade i huset, hvars innevånare ännu tycktes försänkta i sömn. Don Fernando drog en suck af tilltredsställelse; ingen visste då af hans nattliga uttykt. Han sadlade af hästen och torkade svetten af hovom, så att icke några spår af den häftiga ridten skulle fivnas qvar; derpå förde han honom till stallet och tog bort fårskinnet som var viradt kring hofvarue. Han läste sakta igen satalldörren och begaf sig upp på verandan igen. Just då han skulle klifva upp i hängmattan, blef han varse en Person, som stod lutad mot dörrposten med benen korslagda och rökande en cigarrett. Don Feruando spratt till och tog ett steg tillbaka, då han kände igen sin värd. Det var verkligen don Estevan Diaz. Denne såg icke alls förvånad ut; han tog cigarretten ur munnen och utsläppte ett duktigt rökmoln samt sade, i dvt han vände sig till jägaren, med den artigaste ton i verlden: — Ni är säkert mycket trött efter den långa resa ni gjort i nutt, min herre; kanske vi önskar Digra förfriskningar? Don Fernando tvekade ett ögonblick, Den kallb odighet, hvurmed denua fråga ställdes till honom, gjorde bhouom försagd. — Jag förstår er icke, caballero, mumlade han äadtligen. — Hvarför det, återtog den andre. Bah, hvad tjenar det till att ni törsväler er. Det