Dagens Nyheter – 17 juni 1865, sida 1

— Kanske; för alla händelser är det dock bäst att ni inte räknar på mig. — Jo, jag räknar på dig, och det med temlig säkerket. Och vill du veta hvarför, skall jag säga dig det. I detta ögonblick står du helt och hållet urder intlytande af passionen, alla dina tankar ledas af den; men ivom en månad skall förhållandet omwndvikligen vara annorlunda. Antingen lyckas du, och sedan kärleken blifvit tilifredsställd, inånner sig mättbeten, och då skall du känna dig lycklig att få återvända till öknen; eller ock misslyckas du, och svartsjukan, den sårade egenkärleken, skola uppväcka hämdbegär i din själ, och med glädje skall du omfatta det tilltälle jag erbjuder dig ati få göra detta. — Jag ser olyckligtvis att den tid ej är långt aflägsen, då vi icke mera skola förstå hvarandra alls, sade mexikanaren med ett sorgset leende; ni tror endast på tillvaron af låga passioner, och i ert resonnemang förutsätter ni endast dåliga bevekelsegrunder för andras handlingar; så stort är det hat ni hyser till menniskorna, så djupt föraktar ni det slägte ni sjelf tillhör. Jag deremot vill hädanefter endust lyssna till mina bättre känslor och låta mig ledas af dem. — Bra, bra, kära barn, jag ger dig en månad att uppgöra din kärleksaffär på. När denna tid gått till ända, skola vi återupptaga det här samtalet. Adjö! i — Adjö! Beger ni er nu direkte till presidiet? — Nej, jag vänder tillbaka till min by; jag har någomiing att uträtta der först, ty om jag ej alltför mycket bedrager mig, ba stora