I ÄR re glädje, att vi i delta atseende äro skyldiga hela ame rikanska folket vår gärd af beundran . . . Alla vår sympatier äro för norden, men de forminska ej den beundran som söderns hjeltemod ingifver. Eburu användt i orättvisans och lörvillelsens tjenst, är det icke desto mindre hjeltemod . . . Det har kostat 4 års ansträngningar och 700,000 menniskolif att komma till rätta med söderns hufvudstad Richmond. Ingen fästning, ej ens Sebastopol, har kräft så många ansträngningar, och hvad de europeiska bufvudstaderna angår, sä behöfver man icke tala derom, Man vet huru de falla: Berlin, Wien, Madrid, Paris kunna förtälja något derom. Kriget började ila för norden, Denna plötsliga eruption kastade all samhällets drägg upp på ytan och utbredde den för allas ögon, Korruptionen och forräderiet drefvo oförsynt sitt handtverk. Men de blefvo snart ertappade, öfverväldigade och tilibakastötta i silt intet; de försvunno mycket förr än den tende, hvars bästa hjelptrupper de utgjorde... Pröfningen har renat, varnat och forbättrat amerikanarne. Denna republik således, hvilken man snsåg ahsorberad af aftarsl fvet, lörslappad af njulning och vällefnad, oförmögen till de ansträngningar och offer som kriget medför, denna republik har täflat med de romerska och grekiska republikerna på slagfältet. Kriget 1774—0382, som skapade dess nationalnet, och kriget 1861—65, som uWtillintetgjorde slafveriet, ba inskrifvit dess namn bland ue främsta i krigarörans annaler. Men dessa krigiska dygder, så sällsynta de än äro, synas små och obetydhga i jemiforelse med de borgerliga dygder, den nordamerikanska racen ädagalagt under hela detta krig. Ingen Iribet undertryckt, ingen lag kränkt, ingen tämma nedtystad, togen garanti uppgifven, ingen diktatur begard — det är verkliga undret och den största segren, Horen och sen, Europas folk, ni som genast förloren hulvudet sä snart en inre fara hotar; I ären väl tappre på slaglältet, men demoraliserade af hvarje medborgerlig lara; I ären servila folk, för bvilka en temporär diktatur ej är nog att lugna och trösta, och som endast då kännen er lugna och trygga, då ni afstätt alla rätvgheter. Ack, bvar finnes den europeiska nation, som med sädant lugn och beslutsamhet skulle uthärda det borgerliga krigets svåra prof? Under alla de styrelser som i Frankrike efterträdt bvarandra ba politiska förbrytelser alltid tjenat till mouv för omstörtning i lagstiftningen . . . den amerikanska demokratien vet icke at någon sådan panisk förskräckelse. En brottsling undanrödjer plötsligt vid en allmän fest statens cbef, som drog allas blickar till sig och beherrskade allas hjertan. Men hvar: keno bestörtningen eller indignationen kom detta verkligt stora folk att tappa bufvudet; efter liksom före brottet blir det herre öfver sig sjelf och sin historia; ingen lag ändras, ingen tidning förbjudes, ingen undantagsåtgärd stör samhällets naturliga och regelbundna gäng . .. Amerikanska folket har således icke tänkt att taga sin tillflykt till sjellmord för ati befria sig från fruktans och ovwisshetens plågor, Olikt dessa dårar, om hvilka Augustinus talar, som af fruktan att mista sitt jordiska goda glömde det himmelska och förlorade allt, ha amerikanarne framför allt bevarat sitt högsta goda: äran och fribeten, och icke för något pris velat offra den; allt annat ha de fått i öfvertlod, De ha ingenting förlorat, men räddat allt. De ha dertill gifvit verlden exemplet af ett folk, som räddar sig utan diktatur och proskription, utan Caesar och utan Messias, utan att bli sig sjelf och sin bistoria otroget, Frihetens bildstod har aldrig blifvit beslöjad. Belägringstillståndet förblef obekant i alla städer, som ej belägrades eller omedelbart hotades af Henden, Den lagliga ordningen upprätthölls öfverallt och respekterades. Alla tidningar utkommo oafbrutet utan något slags censur; till och med de mot nordens sak fiendiligt sinnade tidningerne kunde fortfara och expediera sina bref till Europa utan lara eller hinder. Utom der de militära operationerna verkställdes bar den individuella friheten icke lidit någon inskränkning; asseciationsfriheten väckte inga misstankar, och ingen klass, ingen kategori af medborgare förklarades missiänkt eller ställdes utom lagen.