begärt tillstånd att i stället för positiv få begagna piano att spela på gatorna. Instrumentet skall hvila på hjul. Europas släiende armeer utgöra för närvarande omkring, 4,600,000 man; dess örlogsfartyg uppgå till ett antal af 2,674, ar merade med 30,294 kanoner. Förvexlingarne. En tysk vid namn Heidelbrook och en irländare vid namn Lyon, båda gifta, bodde i samma hus i Cincinnati. På samma natt förlöstes bådas fruar, irländskan med ett par tvillingar, och tyskan med ett barn, alla flickor. En väninna bar den lilla tysk-amerikanskan till tvillingarne, för att jemföra barnen, och händelsen gjorde att de blandades så om hvarandra, att ingen längre visste hvilkendera modren det ena eller andra barnet tillbörde. Irländskan beslöt sig omsider att behålla två af barnen, och lemnade det tredje åt tyskan. Hon säger sig vilja afvakta, om båda komma att tala irländska, eller den ena möjligen tyska, för att få visshet om huruvida hon valt oriktigt eller ej. Tidning för förälskade är titeln på ett i London utkommande blad. Bland dess tillkännagifvanden fanns följande: Den 17 april satt på främsta bänken å amfiteatern i Sadlers Well en ung flicka, på sjunde platgen till höger. Hon bar en hvit klädning, blått skärp med fransar af samma färg och ett stort stålspänne, hvit cröpehatt med blå blommor, och blondt, vågigt här. En geutleman önskar veta, om hon ännu är fri. Hon har en brun fläck vid venstra ögat. — Svar: Den unga flickan från Sadlers Well med bruna fläcken, är ännu fri. Hvad önskar gentlemannen? — Svar: Gentlemanren skall den 12 maj vid middagstimman infinna sig i Hyde park och bära en törnros i knapphålet på en mörkgrön öfverrock. Om han icke misshagar den unga damen, i hvilken han är förtjust, skall han bereda sig tillfälle att tydligare uttala sina afsigter. Som det tyckes har den unge mannen och hans egenskaper ingalunda misshagat damen, ty korrt derefter slutade den intressanta brefvexlingen med ett lysande bröllopp. ITtbisltigl knep. Egarinnanu till en hvitvaruhandel befann sig en dag cnsam i boden, då en välklädd herre inträdde och bad att få köpa skjortor. Han valde länge och bestämde sig slutligen för de bästa som funnos att tillgå. Han lät slå in ett dussin, lade sin väl fyllda plånbok på disken och skulle just betala, då han föll på den tanken att vilja se hur plaggen ungefär kunde sitta. Bodens egariona gick in på att göra honom till viljes och drog en skjorta utanpå sin klädning. Köparen blef belåten med plagget framtill, men baktill tycktes icke vecken vara riktigt till lags och han hade der åtskilligt att jemka och rätta, innan han blef öfvertygad att snitten icke lemnade något att önska. Ffter att derpå ännu en gång med ett vänligt leende ha betraktat damen, stoppade han in sin plånbok, tog paketet med de elfva skjortorna i ena handen och hatten i den andra samt gick sin väg. I första ögonblicket stod, fruntimret alldeles förbluffadt, men i det nästa såg hon sig bedragen och ville skynda ofter tjufven. Men klädd i en karlskjorta kunde hon ju icke gå ut på gatan; derför knäppte hon upp skjortan och ville draga den af sig så fort som möjligt; men det gick ej, ty med densamma följde äfven klädningen och underkläderna, som bedragaren på flera stillen fästat med långa nålar vid skjortan. Invan hon öfvervunnit alla hinder och omsider störtade ut på gatan hade bedragaren längesedan försvunnit. en Ca ——Leeve———